Vad är bakgrunden?
Den riktigt korta versionen är att två folk vill ha samma landområde.
Det baseras på att judiska och arabiska folkslag har levt i denna region, i städer som Gaza och Jerusalem, i årtusenden. Jerusalem blev tidigt en helig stad. Judarnas tempel där nämns i Bibeln, och har gett namn till nuvarande Tempelberget. Och det var härifrån som muslimernas profet Muhammed enligt traditionen steg upp till himlen efter sin död år 632, från en klippa där Klippmoskén nu står.
I sin nuvarande form kan spelplanen sägas ha ritats upp av kolonialmakten Storbritanniens agerande runt första världskriget. I utbyte mot stöd lovade britterna, däribland den legendariske Lawrence av Arabien, att araber skulle få styra i området. Samtidigt lovades judarna "en hemnation" i Palestina. Alltså två motstridiga löften.
.
Andra världskrigets avgörande roll
Fram till och under andra världskriget behöll britterna makten i det som då kallades mandatet Palestina. Men araberna visade ett alltmer våldsamt missnöje mot kolonialstyret, och även mot att den judiska minoriteten fick en växande roll i samhället.
Efter krigsslutet ville britterna lämna området, samtidigt som världssamfundet ville ge judarna ett tryggt hemland efter nazisternas folkmord.
1947 tog FN fram en plan för Palestina där man skulle dela upp området i en judisk och en arabisk stat, med Jerusalem som "internationell stad" däremellan. Judarna sade ja, araberna ilsket nej. Men planen antogs med en stor majoritet i FN:s generalförsamling.
.
Varför har det utkämpats så många krig?
Judarnas ja övergick den 14 maj 1948 till utropandet av Israels självständighet. De arabiska grannländerna anslöt sig då till palestiniernas våldsamma motstånd, vilket innebar storkrig. Israelerna hade dock förberett sig väl, och kunde erövra mer territorium än vad som legat i FN:s plan. Över 700 000 palestinier flydde från hem de ofta haft i generationer och bor än i dag som flyktingar i bland annat Gaza.
De följande decennierna utkämpas flera krig mellan Israel och arabstaterna. Det mest avgörande var kanske Israels stora seger i sexdagarskriget 1967. Israel lade då under sig bland annat stora delar av Västbanken, områden som skulle ha varit avgörande för en palestinsk stat vid en fredsuppgörelse. Nu lever 700 000 israeler i mestadels nybyggda bosättningar där.
.
Vilka är det som strider?
Det är det hårdfört islamistiska Hamas som nu har gått till angrepp mot Israel. Hamas har rötter i Muslimska brödraskapet, och stöd från Iran och Turkiet. Organisationen har en väpnad gren, al-Qassam-brigaderna, men är i sin helhet terrorstämplad av bland annat både EU och USA.
Sedan organisationen tog makten 2007 har levnadsförhållandena kraftigt försämrats i Gaza. Det har även inneburit att det numera finns två palestinska styren. Ett religiöst präglat på Gazaremsan, och ett mer sekulärt på Västbanken med Palestinska myndigheten, PA, under ledning av president Mahmud Abbas. Trots att hans mandat gick ut 2009 har han suttit kvar eftersom inga val har hållits sedan 2006.
I vilken mån palestinsk demokrati råder där är därmed högst ifrågasatt. Korruptionen är också utbredd. Samtidigt är de palestinska styrena vingklippta av en ofta hård israelisk ockupation. All kontakt med omvärlden är kraftigt reglerad.