Drabbningar vid Tempelberget inför fredagsbön

Sammandrabbningar bröt ut vid Tempelberget i Jerusalem på fredagen. Ingen person skadades allvarligt.

En palestinsk flagga hålls framför al-Aqsamoskén vid förra veckans fredagsbön. Arkivbild.

En palestinsk flagga hålls framför al-Aqsamoskén vid förra veckans fredagsbön. Arkivbild.

Foto: Mahmoud Illean/AP/TT

Mellanöstern2022-04-29 07:40

Den israeliska polisen ingrep när en grupp palestinier vid al-Aqsamoskén på berget kastade sten och sköt fyrverkerier ned mot Klagomuren, som är en av judendomens heligaste platser.

Vittnen såg hur polis sköt gummikulor och använde tårgas. Våldsamheterna lugnade ned sig i tid för morgonbönen i moskén.

Enligt palestinska Röda halvmånen skadades ett 40-tal personer, varav hälften fördes till sjukhus. Ingen skadades allvarligt.

Två personer greps för stenkastning och respektive uppvigling.

Påsk och ramadan

De senaste veckorna har varit spända i området. Den muslimska fastemånaden ramadan och den judiska påsken pesach högtidlighålls samtidigt.

Omkring 300 palestinier har skadats under de senaste veckornas drabbningar.

Tidigare i veckan samlades omkring 250 000 muslimer på och kring Tempelberget för bön nattetid, för att högtidlighålla ramadans höjdpunkt laylat al-qadr. Då skedde inga våldsamheter.

Spänt vid Gazagräns

För ett år sedan urartade motsättningarna i ett elva dagar långt krig mellan Israel och väpnade palestinska grupper på Gazaremsan.

Israel gör gällande att sådana grupper, som Hamas och Islamiska jihad, är verksamma även i och runt Jerusalem och att man därför måste ingripa. Den israeliske utrikesministern Yair Lapid har understrukit att Israel vill upprätthålla det status quo som enligt avtal ska råda i området, vilket bland annat innebär att endast muslimer får be där.

Fakta: Känsliga datum väntar

På måndag, den 2 maj, avslutas ramadan.

Senare i veckan, den 4–5 maj, firar Israel självständighetsdagen från 1948.

Veckan därpå, söndag den 15 maj, är det palestinska nakbadagen, till minne av fördrivningen av palestinier i samband med Israels bildande 1948.

I slutet av maj brukar israeliska nationalister marschera på gatan i Jerusalem. En sådan marsch brukar beskrivas som en av gnistorna till kriget förra året.


Fakta: Tempelberget

Tempelberget har stått i centrum för kampen om Jerusalem i århundraden och är en helig plats för judendomen, islam och kristendomen.

Enligt judisk tradition fanns två tempel på platsen, varav ett sägs vara byggt av kung Salomo för 3 000 år sedan och ett senare som raserades av romarna år 70. De försvunna templen har en nyckelroll inom judendomen och i dag ber judar vid Klagomuren alldeles intill berget.

Mitt på berget finns en klippa som sägs vara den plats där Abraham enligt Första Mosebok nästan offrade sin son Isak.

På samma plats påbörjade Muhammed enligt muslimerna en nattlig himmelsfärd. Klippmoskén med dess gyllene dom är byggd på den platsen, och en liten bit därifrån ligger al-Aqsamoskén. Tillsammans utgör de muslimernas tredje heligaste plats efter Mekka och Medina. Muslimer kallar den al-Haram al-Sharif, ungefär "den ädla helgedomen".

Muslimerna intog Jerusalem under islams första utbredningsfas på 600-talet efter Kristus. Enligt de FN-beslut som lade grunden för den israeliska staten skulle de heliga platserna stå under internationell förvaltning, men sedan 1967 står Tempelberget under israelisk kontroll.

Kristna pilgrimer besöker främst Jesu gravkyrka och Via Dolorosa, de gator där Jesus tros ha gjort sin Golgata-vandring.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!