Från början, för 30 år sedan, växte Hamas fram som ett islamistiskt, mindre korrumperat alternativ till PLO, den palestinska befrielseorganisationen. Och att den palestinska kampen för en egen stat splittrades såg många i Israel som en fördel.
Hamas har alltid varit Israels fiende, samtidigt som Israel tidvis gynnat gruppen i ett bredare maktspel.
– Sedan har man väl kommit att ångra det, eftersom Hamas växte fram som ännu mer oresonligt – lite "Frankensteins monster", säger Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
På senare år har flera krig varvats med lugnare perioder då Israel – och den andra grannen Egypten – under press från omvärlden låtit handeln och trafiken flöda friare till och från den hårt bevakade Gazaremsan.
Men även om den israeliska militären alltid svarat skoningslöst på Hamas anfall över gränsen har rörelsens hårdförhet ibland passat också Israel.
– Hamas har kunnat kontrollera Gazaremsan och säkerställa att den inte exploderar under Israels belägringar, säger Julien Barnes-Dacey, regiondirektör för Mena (Mellanöstern och Nordafrika) vid ECFR.
Får inte handla
På 1980-talet fanns det inte ens ett gränsstängsel mellan Gazaremsan och Israel. Folk rörde sig fritt – israeler kunde åka till Gaza stad för att shoppa. Sedan dess har misstron successivt ökat, kontakterna mellan folken minskat till en rännil. De senaste åren har Israel svarat på palestinska attacker med att tidvis stänga gränsen helt. Leveranser av bistånd har dragits ned till ett minimum, samtidigt som Gazaborna inte tillåts bedriva handel med omvärlden.
Barnes-Dacey beskriver de senaste åren som en pågående "extrem socioekonomisk kollaps" bland Gazaremsans två miljoner invånare.
– De saknar allt hopp för framtiden, vad gäller överlevnad dag för dag, men också alla former av politisk vision som skulle kunna visa vägen till ett bättre liv.
"Nu är det krig"
Tillgången till de förnödenheter som faktiskt finns kontrolleras av Hamas, vars etiska image numera har bleknat.
– Alla som styrs av de här organisationerna tenderar vara väl medvetna om deras mindre tilltalande sidor med korruption, politiskt förtryck och sådana saker, säger Aron Lund.
– Samtidigt i konflikter är det många som sluter upp: nu är det krig, då måste vi stå bakom de som faktiskt slåss här.
Låta situationen försämras
Å andra sidan betonar Julien Barnes-Dacey att bilden inte är svartvit. Tidigare opinionsmätningar visar på ett folkligt stöd för attacker mot Israel. Även nu jublar människomassor i Gaza på tv-bilder. Ändå tror han inte att palestinierna i gemen vill ha den typ av terror mot civila som vi sett de senaste dagarna. Men han ser paralleller till hur pressade folkgrupper reagerar i andra krishärdar.
– Det pekar på en mer allmän linje från Israel och väst, att låta människors situation försämras så till den milda grad. Vi ser det på många håll i världen, att då blir extremisterna starkare medan rösterna för nedtrappning och dialog försvagas.