Israel slår till hårt mot "tredje fronten"

Västbanken hade en avgörande roll redan som upptakt till det nya storkriget runt Gaza. Nu anklagas Israel för en våldsspiral även där.
–Det är inte samma armé som före den 7 oktober, säger forskaren Harel Chorev.

Förödelse efter ett israeliskt anfall vid en moské i västbanksstaden Jenin. Två palestinier rapporteras ha dödats i vad Israel beskrev som ett tillslag mot män som planerade en terrorattack. Bild från i söndags.

Förödelse efter ett israeliskt anfall vid en moské i västbanksstaden Jenin. Två palestinier rapporteras ha dödats i vad Israel beskrev som ett tillslag mot män som planerade en terrorattack. Bild från i söndags.

Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

Mellanöstern2023-10-27 06:01

I och med terrorstämplade palestinska Hamas anfall och massakrer som blev starten på kriget den 7 oktober, har våldet exploderat och tusentals människor mist livet på båda sidor. Men inte bara i Israel och den Hamasstyrda Gazaremsan.

Även från det större palestinska området Västbanken rapporteras nu allt värre våldsamheter. Sedan kriget började räknar det palestinska styret där till runt 100 dödade och över 1 500 skadade. De faller offer för såväl militära räder som beväpnade boende från israeliska samhällen på ockuperad mark.

– Soldater och bosättare är ivrigare att öppna eld, som hämnd för händelserna runt Gazaremsan, säger Faraj Baytaui i byn Bayta nära Nablus till nyhetsbyrån AFP.

Men våldsvågen på Västbanken började egentligen tidigare. Fram till den 7 oktober hade i år 220 palestinier och 29 israeler dödats i området, enligt statistik som FN sammanställt. Så blodigt har det inte varit där sedan 2005.

Armén trefaldigad

Efter krigsutbrottet sätter till och med Israels högerhökkretsar frågetecken kring militären IDF:s tidigare framfart på Västbanken. Med så mycket fokus där gjorde sig landet sårbart för chockattacken från Gaza, heter det.

Nu är läget annorlunda. All eventuell resursbrist är ett minne blott.

– Nu är det inte samma armé som före den 7 oktober, säger Harel Chorev, forskare vid Moshe Dayan-centret i Tel Aviv.

– De har kallat in ytterligare 360 000. Armén har trefaldigats i manskap.

Därmed tycker sig Israel kunna hantera både kriget i Gaza, en upptrappning vid gränsen mot Libanon i norr – och att slå till hårt för att förhindra att en "tredje front" byggs upp av mullrande missnöje på Västbanken och bland de två miljoner palestinier som lever med medborgarskap inne i Israel.

Hindra destabilisering

På Västbanken har Israel fortfarande hjälp av det palestinska självstyret där, Palestinska myndigheten (PA) som ser Hamas styre i Gaza som en rival.

– Trots Hamas ansträngningar att få med sig Västbanken och israeliska araber ansluter de sig inte till kriget, säger Harel Chorev till TT.

– Både IDF och PA arbetar för att kontrollera detta, man kan kalla det ett samarbete för att förhindra en destabilisering av Västbanken.

Men PA:s position är extremt utsatt. Missnöjet är stort både från Israel, som tycker att myndigheten inte gör tillräckligt mot extremism, och från otåliga palestinier som menar att den är för medgörlig mot ockupationsmakten.

.

Fakta: Hårdför ockupationspolitik

"Söndra och härska" har länge varit en nästan öppen linje för Israel mot palestinierna.

Alla som vill hejda bildandet av en palestinsk stat måste stödja att Hamas får stärkas, rapporteras premiärminister Benjamin Netanyahu ha sagt på ett partimöte 2019.
Det ingår i vår strategi – att isolera palestinierna i Gaza från palestinierna på Västbanken.

Även gynnandet av olagliga bosättningar på Västbanken sker öppet, särskilt sedan Netanyahu i vintras tagit in extremhögerkrafter i sin regering. Människorättsgruppen B'Tselem kallar det "välkänd, långvarig politik" från Israels sida att "göra livet så svårt för många palestinska samhällen på Västbanken, så att de boende till slut flyr, till synes av fri vilja". Därefter tar israeliska bosättare över.

"Denna politik har kraftigt utökats under den nuvarande regeringen, vars medlemmar fullt ut stödjer och till och med uppmuntrar våldsamma attacker", skrev B'Tselem i en rapport i förra veckan.


Fakta: Västbanken

Döpt efter läget väster om Jordanfloden. Har en yta på 5 860 kvadratkilometer – motsvarande ungefär tre Vättern. Västbanken är därmed 16 gånger så stort som Gazaremsans 365 kvadratkilometer. Israel har en landyta på över 20 000 kvadratkilometer.

Ungefär 3 miljoner palestinier bor på Västbanken, men också flera hundratusen israeliska bosättare.

1990-talets Osloavtal delar in Västbanken i tre områden, A, B och C. I A och B, sammanlagt ungefär 40 procent av ytan, har palestinierna visst självbestämmande. I C har Israel kontrollen. Enligt Osloavtalet skulle palestinierna successivt få mer makt och kontroll, även i område C. Men så har det inte blivit, utan Israel har snarare utökat sina domäner, byggt nya bosättningar, vägar och barriärer.

Israels grepp om Västbanken inleddes med att området erövrades under sexdagarskriget 1967. Sedan dess är den under militär ockupation i väntan på ett slutgiltigt fredsavtal. Men det finns också starka högerkrafter i Israel som tycker att landet har rätt till stora delar av eller hela Västbanken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!