Det handlar bara om en tankeövning, en hypotetisk utvärdering, försäkrar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
I brinnande krig vore det ur säkerhetssynpunkt bäst att förflytta samtliga av Gazaremsans omkring 2,3 miljoner invånare till Sinaihalvön i Egypten, enligt en rapport från Israels underrättelsedepartement, en myndighet vars uppgift är att ta fram beslutsunderlag snarare än att fatta beslut.
I Egypten väcks en gammal oro till liv, om att Israel ska försöka lämpa över palestinierna på grannlandet. Bland palestinierna väcks återigen minnen av hur hundratusentals drevs på flykt i samband med staten Israels grundande 1948.
Vore en "krigsförklaring"
– Vi är emot all förflyttning till någon annan plats, under några som helst omständigheter, och vi ser det som en röd linje som vi inte kommer tillåta att man passerar, säger Nabil Abu Rudeineh, talesperson för palestiniernas president på Västbanken, Mahmud Abbas.
Det skulle betraktas som en ny krigsförklaring, understryker talespersonen.
– Det som skedde 1948 kommer inte att tillåtas igen, säger han.
Egypten har varit tydligt, såväl tidigare som efter krigsutbrottet, med att landet inte vill ta emot mängder av flyende palestinier.
Presidenten Abd al-Fattah al-Sisi har dels anfört att en palestinsk massflykt till ett annat land skulle omintetgöra det palestinska självständighetssträvandet. Å andra sidan pekar han på att det bland palestinier som anländer kan finnas radikala element som vill fortsätta att angripa Israel från Sinai – och på så vis äventyra fredsavtalet mellan Egypten och Israel från 1979.
Potentiella mottagare
Enligt den israeliska rapporten skulle Gazas civila befolkning kunna förflyttas till tältläger i norra Sinai, varpå det skulle börja byggas upp samhällen där. På den israeliska sidan skulle man upprätta en säkerhetszon längs med gränsen. Det framgår inte av rapportens slutsatser vad som skulle hända med Gazaremsans territorium.
Egypten, Turkiet, Qatar, Saudiarabien och Förenade arabemiraten omnämns i rapporten som potentiella finansiärer eller flyktingmottagare i senare led. Där nämns även Kanada, med hänvisning till landets öppna migrationslagstiftning.
Många av områdets invånare är ättlingar till palestinier som tidigare tvingades på flykt från områden som i dag är del av Israel.
Underrättelsedepartementets rapport är daterad till den 13 oktober, sex dagar efter islamistgruppen Hamas omfattande terrorattacker mot Israel. Den kom till allmänhetens kännedom när den publicerades av den israeliska nyhetssajten Sicha Mekomit.
Osäkra förslag
Målet med rapporten har varit att finna lösningar som gör "betydande skillnad i den civila verkligheten på Gazaremsan" efter det uppblossade kriget. Andra planer utvärderas, men ses av rapportens upphovsmän som mindre önskvärda.
Ett annat förslag går ut på att Israel bistår i att låta Palestinska myndigheten, som styr på Västbanken, återta kontrollen i Gaza. Men det skulle inte vara tillräckligt för att stoppa ytterligare anfall mot Israel, heter det.
En israelisk tjänstemannakälla säger till AP att dokumentet inte på något vis är bindande. Premiärminister Benjamin Netanyahus stab låter meddela att det är en utvärdering i mängden:
"Frågan om ett 'dagen efter' har inte diskuterats i något officiellt forum i Israel, som i detta skede fokuserar på att förgöra Hamas regerings- och militära förmåga."