– Det hade inte varit troligt att Israel skulle gå med på att förhandla så mycket längre. Israel hade inte gynnats av en för lång vapenvila, säger Schierenbeck, professor vid Göteborgs universitet.
Hon konstaterar att de sista förhandlingsrundorna som hölls i Doha i Qatar "var mycket komplicerade".
– - Jag är inte överraskad över att de havererade. Jag tror att det kommer nya vapenvilor i framtiden, det beror mycket på hur pressade parterna är, bedömer hon efter det officiella beskedet på lördagen från underrättelsetjänsten Mossad om att de israeliska förhandlarna kallas hem.
Med massiva nya militära insatser verkar Israel koncentrera sig på mål i södra delen av Gaza, dit civilbefolkning tidigare uppmanats att ta sig för att undvika attacker.
Skarp ton från USA
USA och utrikesminister Antony Blinken skärper tonen mot Israel och kräver att civila måste skyddas i attackerna, och att internflyktingar i framtiden måste kunna få återvända hem.
– Israel måste lyssna på USA. Det är inte längre enbart premiärminister Benjamin Neanyahus show. Det är fler som sitter i krigskabinettet och Netanyahu måste även förhålla sig till sin egen regering.
I den nya krigsfasen har Israels armé IDF bland annat skickat ut kartor med text på arabiska till Gazas befolkning där man markerat i detalj olika områden med nummer. De ska användas för att uppmana civila att lämna områden fotlöpande under stridigheterna, vilket tyder på att Israel försöker förhålla sig till USA:s krav på att civila måste skyddas ytterligare.
Samtidigt är den islamistiska extremiströrelsen Hamas trängd, med ett växande missnöje bland befolkningen i Gaza. Hamas har inte heller fått det stöd från Hizbollahmilisen i Libanon eller från Iran som man kanske väntat sig.
– Hamas är för närvarande tydligast med att kommunicera att de vill ha en fortsatt vapenvila. Det bästa för Hamas vore en ny vapenvila som förlängs på olika sätt – och att Hamas då kan sitta kvar vid makten i Gaza. De förstår att de inte kommer att vinna mot Israels armé.
Palestinskt ledarskap
Men Israel har uttryckligen sagt att gisslan ska bli fri och att Hamas ska slås ut. Det pågår nu diskussioner om styret i ett framtida Gaza.
En möjlighet är ett styre som inte är Hamas men ändå palestinskt. Det är den lösning som USA verkar förorda. Stora ekonomiska insatser för att bygga upp Gaza skulle kunna komma från arabiska stater, som även kunde medverka med övergångsstyrkor på plats. Sedan skulle Gaza åter styras av en palestinsk myndighet.
– En annan möjlighet är att Israel ockuperar hela eller delar av Gaza igen, men det vill inte Israel. De har lämnat Gaza en gång tidigare, säger Schierenbeck och konstaterar att hon har svårt att se hur lösningarna skulle fungera i verkligheten.
En avgörande fråga är om palestinierna kan få ett gemensamt och trovärdigt ledarskap som erkänns internationellt. Palestinska myndigheten på Västbanken är också försvagad med president Mahmud Abbas som närmar sig 90 år och där förtroendet för ledarskapet är mycket lågt.
– Även det palestinska styret på Västbanken måste därför förändras, säger Isabell Schierenbeck.
