Kompakt tystnad. Så bemötte Kreml under flera dagar den storskaliga attack som terrorstämplade Hamas inledde mot Israel under lördagsmorgonen förra veckan – en attack där hittills över 1 300 israeler har dödats.

Först på tisdagen kommenterade den ryske presidenten Vladimir Putin det som av Israel kallas för "den värsta attacken i vårt lands historia". Men istället för att fördöma dådet anklagade Putin USA för den accelererande våldsspiralen i regionen.

– Jag tror att många människor kommer att hålla med mig om att det här är ett exempel på USA:s misslyckande politik i Mellanöstern, sade Putin i uttalandet.

Ryssland vägrade också att fördöma Hamas attack vid ett extrainkallat möte i FN:s säkerhetsråd. Vilket ledde till att säkerhetsrådet, som måste vara enigt, inte kunde lämna ett uttalande till stöd för Israel.

"Vill spela medlande roll"

Enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet (UI), kan Rysslands agerande vara kopplat till landets nära relation till Iran.

– Den relationen har stärkts med det ryska anfallskriget i Ukraina. Det gör att Ryssland också hamnar närmare Hamas, som står Iran nära. Det vi ser nu är en form av axel mellan Ryssland, Iran och Nordkorea som grundar sig i Rysslands behov av vapen till anfallskriget i Ukraina, säger han till TT.

Enligt Jakob Hedenskog har Ryssland också varit snabba med att försöka dra nytta av läget.

– Det faktum att det internationella fokuset förflyttas från Ukraina till Mellanöstern kan gynna Ryssland. Dels hamnar Rysslands krigsbrott i Ukraina inte längre i det omedelbara strålkastarljuset, dels kan Ryssland använda situationen i Mellanöstern i sin informationskrigföring och smutskasta den USA-ledda fredsprocessen där, säger han.

Ryssland har historiskt haft en roll som mellanhand i konflikter mellan Israel och flera länder i Mellanöstern.

Landet – och tidigare Sovjetunionen – har också en långvarig relation till olika palestinska grupper, enligt Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Av tradition försöker Ryssland att tala med alla parter i olika konflikter. Och det har man även gjort i Palestina-frågan. Man har sitt arv från kalla kriget, när Sovjetunionen var en av de viktigaste parterna som stöttade palestinierna, säger han.

– Då stöttade man PLO, men med tiden har man utvidgat relationen och talar nu även med Hamas.

Ett exempel är det möte som 2022 hölls i Moskva mellan en delegation från Hamas, under ledning av den terrorstämplade gruppens politiske ledare Ismail Haniya, och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov.

Putin tidigare Israelvän

Under många år utmålade sig dock Vladimir Putin som Israelvän.

Bland annat beslutade han 2008 att inrätta visumfria resor mellan Ryssland och Israel. 2020 avtäckte också den ryske presidenten i Jerusalem, tillsammans med den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu, ett minnesmärke över offren för Nazitysklands belägring av dåvarande Leningrad.

Netanyahu har tidigare också slagit mynt av att han har så goda relationer med Putin, menar Jakob Hedenskog.

– Båda ser sig själva som starka ledare och Netanyahu har ju, precis som Putin, åtminstone fram till nu kunnat göra en poäng av han kan garantera landet säkerhet, säger han.

De många emigranterna från Ryssland och tidigare Sovjetunionen i Israel är också en viktig väljargrupp, påpekar Hedenskog.

– Men Netanyahu måste ha fått sig en tankeställare av att Rysslands band med Iran nu får allvarliga konsekvenser för Israel, säger han.