Persson, doktor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, tycker att Hamas verkar ha fått ut förvånansvärt lite ur de förhandlingar som pågått i flera veckor.

– Ration fångar de får släppta är 1 mot 3, vilket är mycket sämre än det brukar vara.

För varje gisslan som Hamas släpper ska alltså Israel frige tre säkerhetsfångar ur sina fängelser. Det kan jämföras med det kanske mest kända exemplet på en sådan fångutväxling, då den israeliske soldaten Gilad Shalit byttes mot över 1 000 fängslade palestinier 2011.

300 lastbilar

Den hjälp som ska släppas in i Gaza är inte heller stor i sammanhanget.

– Den humanitära hjälpen är 300 lastbilar eller något sådant, det motsvarar 3 dagars konsumtion, säger Persson.

Han påpekar dock att det finns mycket vi inte vet om uppgörelsen. Det kan finnas delar som inte offentliggörs.

– Det är oklart, baserat på öppna källor, om det finns hemliga klausuler eller informella överenskommelser i det här.

Schierenbeck, statsvetare och professor vid Göteborgs Universitet, understryker ändå betydelsen av att det nu kan komma in bistånd.

– Det är oerhört viktigt för civilbefolkningen i Gaza, inte minst internflyktingarna från norra Gaza som nu är i södra Gaza.

Tänkbar förlängning

Hon nämner också signalerna om en tänkbar förlängning.

– Det är en möjlighet att få in bränsle och en rad förnödenheter under de här fyra dagarna, och det kan bli några dagar till.

Det baserar hon bland annat på att Israel alltså gått med på att släppa 150 fångar, men samtidigt publicerar en längre lista med 300 tänkbara namn. Men också att Hamas under de här fyra dagarna ska försöka lokalisera övrig gisslan som hålls av andra grupper.

– Det tyder på att man hoppas att det ska bli förlängning. Det har diskuterats att Israel skulle kunna förlänga varje dag man får 10 gisslan, säger hon.

Inga drönare

Schierenbeck beskriver Hamas som "väldigt trängda militärt".

– Nu får man möjlighet att omgruppera sig under de här dagarna, säger hon, och påpekar också att den terrorstämplade islamiströrelsen verkar ha fått igenom kravet att under sex timmar varje dag ska Israel inte drönarövervaka norra Gazaremsan.

Den israeliska allmänheten kan lugnas av att Hamas rapporteras ha gått med på att Röda Korset ska få träffa även delar av gisslan som inte släpps nu.

– Man ska få skicka in medicin till gisslan, och eventuellt meddelanden från nära och kära, det tror jag är oerhört viktigt för den israeliska sidan, säger Schierenbeck.

Jämför med Libanon

Hon betonar också att avtalet är en framgång för samtalen i sig, och för medlarna. Det kan ange tonen för fortsättningen.

– För amerikanerna, och Egypten och arabstaterna, inte minst Qatar, är det oerhört viktigt.

– Man börjar sätta ut någon riktning för hur de här förhandlingarna kan se ut.

Anders Persson är inne på samma spår, och jämför med 1980-talets krig i Libanon.

– Då var det hundratals vapenvilor, som bröt samman väldigt tidigt. Många bedömare hånade dem, sade att de inte hade något syfte och så vidare. Men i efterhand visade det sig att de räddade många liv.