Bränderna sträcker sig över ett område som omfattar Argentina, Brasilien, Bolivia och Paraguay. I Pantanal, världens största våtmarksområde som omfattar uppemot 200 000 kvadratkilometer, har situationen förvärrats av torkan som är den värsta på 47 år. Men bränderna underblåses också av höga temperaturer, kraftiga vindar och skog som bränns ner för att få fram odlingsbar mark.
– Det har blivit en dramatisk ökning av bränder. I Argentina har de ökat med omkring 170 procent, det är väldigt allvarligt, säger Elisabeth Mohle, miljöpolitisk forskare vid universitetet Universidad Nacional de San Martín i Argentina.
Tjock dimma
I Paraguay har bränderna ökat med 46 procent i år, uppger myndigheterna i landet. Huvudstaden Asunción och flera städer i nordvästra Argentina och Brasilien har i dagar och veckor varit täckta av en tjock dimma till följd av de intensiva bränderna.
Även floderna har drabbats hårt. Vattennivån i Paranáfloden, som har sitt ursprung i Brasilien och mynnar ut i Atlanten mellan Uruguay och Argentina, är den lägsta sedan 1970. I Rosario i östra Argentina var vattennivån i Paranáfloden nere på 80 centimeter i augusti, i stället för 3–4 meter som brukligt den tiden på året.
Djurarter hotas
Den extrema torkan och de kraftiga bränderna utgör ett hot mot den biologiska mångfalden i de drabbade områdena, enligt experter. I Paranádeltat i centrala Argentina, som är hem för bland annat jaguarer och andra kattdjur, har tiotusentals hektar våtmark förötts av bränderna till en "öken av aska".
– Reptiler, flyttfåglar, små däggdjur och sköldpaddor har dött, säger Cesar Massi, naturforskare i provinsen Santa Fe i Argentina.
Bränner skog
Situationen har förvärrats av att jordägare i de berörda länderna bränner ner skog för att få mer mark till förfogande. I norra Argentina har ett område dubbelt så stort som huvudstaden Buenos Aires avskogats mellan den 15 mars och 30 september, uppger Greenpeace.
Argentinas regering har anklagat djuruppfödare för att anlägga bränder för att skapa mer betesmark i Paranádeltat. Enligt miljöorganisationer saknas nödvändiga medel från myndigheter för att få stopp på skogsskövlingen.