Förra året kom 175 av världens länder överens om ett globalt bindande avtal för att stoppa föroreningarna från plast som kväver naturen och tar sig in människors och djurs kroppar. Samtalen kring avtalets innehåll är tänkta att gå i mål i slutet av nästa år och i veckan har den andra förhandlingsrundan ägt rum i Paris.
Resultatet är på fredagen ett beslut om att ett första utkast ska vara klart i slutet av november i år, med målet att ha en avtalstext på bordet under 2024.
Stor oenighet
Produktionen av plast ökar i snabbare takt än för något annat material i världen och beräknas uppgå till 460 miljoner ton om året. Utan åtgärder kan den siffran ha tredubblats till 2060, varnar FN.
Men det råder stor oenighet kring huruvida det globala avtalet ska kräva att industrin tillverkar mindre plast eller om man snarare bör fokusera på bättre hantering och återvinning av plasten när den väl har slängts bort. Och av rapporterna från mötesrummen i Paris att döma kommer det inte att bli enkelt att hamra ut detaljerna.
– Det har varit konfliktfyllt, säger Fredric Bauer, forskare vid institutionen för teknik och samhälle vid Lunds tekniska högskola, till TT.
Bauer, som är knuten till Scientists' Coalition for an Effective Plastics Treaty, följer förhandlingarna på distans. Han beskriver det som en besvikelse att en rad länder blockerade förhandlingarna om avtalets innehåll genom att vid mötets början dra i gång långa diskussioner om formalia som andra redan trodde var överspelade.
Många förespråkar att dödlägen ska kunna brytas genom majoritetsröstning men länder som Saudiarabien, Kina och Indien vill att beslut ska fattas genom konsensus, vilket kan ställa till problem när avtalet ska godkännas.
– Farhågan är att det här ska explodera igen om förhandlingarna leder till något som de här länderna inte är nöjda med, säger Bauer.
– Det är länder som i hög grad har starka fossila intressen och intresse av fortsatt obehindrad produktion och tillväxt av mer plast. Plast är ju i grund och botten fossila bränslen. Vi gör plast av olja eller gas och i Kina även av kol.
Blir livlina
När den globala ekonomin i allt större utsträckning försöker styra bort från olja, kol och gas i fordon och energisystem kommer efterfrågan på fossila bränslen att minska. Och då kan plasten vara en överlevnadsstrategi.
Många av världens största oljeproducenter, både företag och länder, säljer allt mer av sin fossila olja till kemiindustrin, enligt en rapport som Bauer har varit med och gjort.
– De satsar på att en allt större del av oljan ska gå till att göra plast och andra kemikalier. Därför är de väldigt måna om att det inte ska bli några förbud eller interventioner som hindrar den tillväxten.
Saudiarabien har tagit täten i den här utvecklingen.
– Den saudiska staten äger Saudi Aramco som är ett av världens största oljebolag. De har som strategiskt mål att öka andelen av olja som går till plast- och kemiindustrin från 12 procent till en tredjedel under de kommande tio åren, säger Bauer.
Tror på avtal
Ytterligare en förhandlingsrunda ska äga rum i år, följt av ytterligare två 2024. Därefter är förhoppningen att det globala plastavtalet ska kunna klubbas i mitten av 2025.
– Jag tror att vi kommer att få ett avtal, frågan är exakt hur det kommer att se ut, säger Bauer.
– Det är ganska osannolikt att vi skulle få ett globalt tak för hur mycket plast som ska få tillverkas i världen varje år, vilket har varit målet för många. Men jag hoppas att det blir några tvingande regleringar och åtaganden för vissa typer av plaster.