Svalbards globala frövalv fungerar som ett bankfack för den genetiska mångfalden: ett sätt att säkra världens livsmedelsförsörjning i händelse av sjukdomar, krig och naturkatastrofer. Här, i det som medier brukar kalla domedagsvalvet, kan genbanker säkra kopior av sina fröprover och göra uttag vid behov.
På torsdag drar forskarna också i gång ett nytt projekt, ett "hundraårigt fröexperiment". Till en början kommer frön från 13 grödor: ärtor, korn, vete och sallad som beskrivs som viktiga för hela världens matproduktion, att läggas in i valvet.
Oklar livslängd
Syftet är att undersöka livslängden hos de frön som förvaras i permafrosten på Svalbard. Det saknas djupare kunskap om hur länge de kan lagras med bibehållen hög grobarhet, men det antas att vissa frösorter kan klara hundratals – en del även över tusen – år innan de behöver bytas ut.
"Det här experimentet är det enda i sitt slag. Det kommer att förse framtida generationer med värdefull information om fröns livslängd och mer exakt kunskap om hur ofta fröprover måste nyproduceras" skriver Åsmund Asdal på Nordgen som ansvarar för driften av frövalvet.
Hundraårsplan
Planen är att under kommande år lägga till frön från ytterligare nio grödor till experimentet. Men svaret på forskarnas fråga kommer att dröja. De första fröproverna testas år 2030 och därefter kommer det att ske vart tionde år fram till 2120.
Frövalvet är byggt för att stå emot katastrofer. Ingången ligger långt ovanför potentiellt stigande havsnivåer, det är jordbävnings- och atombombssäkrat och naturligt isolerat av permafrosten för att garantera att innehållet håller sig fryst lång tid framöver.
