Isländska myndigheter har sedan i mitten av juni varnat för höga halter av svaveldioxid i luften, som kan vara en indikator på att Grímsvötn är på väg att få ett utbrott, rapporterar AFP. Samtidigt varnas även för risk för vulkanisk aktivitet på södra Island.
Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet, säger att GPS-mätningar visar hur vulkanen sväller när magma tränger in underifrån.
– Nu börjar det närma sig samma nivåer som vid det förra utbrottet i Grímsvötn. Det är en bidragande orsak till att man förväntar sig ett nytt utbrott, säger Lund till TT.
"Hela tiden beredd"
När vulkanen Eyjafjallajökull fick utbrott på våren 2010 satte askmolnet som uppstod stopp för över 100 000 flyg och strandsatte mer än åtta miljoner passagerare. Grímsvötns eventuella utbrott väntas bli betydligt mindre dramatiskt än så.
– Sannolikheten är ändå ganska låg. Inte ens utbrottet vid Eyjafjallajökull var särskilt stort, men vi hade väldig otur med vindriktningarna, säger Lund och fortsätter:
– På senare tid har inte utbrotten blivit så stora att vi skulle behöva oroa oss för en ny Eyjafjallajökull, men man är hela tiden beredd och mäter kontinuerligt, säger han.
Tusentals småskalv
Grímsvötns senaste utbrott år 2011 tvingade Keflaviks flygplats att stänga temporärt, vilket stoppade omkring 900 flyg i Europa, enligt flygorganisationen Eurocontrol.
Grímsvötn ligger i den nordvästra delen av glaciären Vatnajökull, och den största risken för samhället vid ett utbrott är översvämningar av smält is, så kallade jökellopp.
Samtidigt har tusentals småskalv och tre skalv med en magnitud över 5,0 uppmätts norr om Island under de senaste dagarna. Ett av dem kändes hela vägen till Reykjavik, drygt 26 mil från skalvets epicentrum. Skalvet inträffade inte långt från Akureyri, Islands näst största stad, men ska inte ha orsakat några större skador.
Risk för stort skalv
En rad mindre jordskalv har dessutom inträffat i sydvästra Island under våren, vilket har gjort att landet har höjt sin beredskap. Enligt Islands meteorologiska institut går det inte att utesluta att de mindre skalven kan utlösa ett större skalv, även om det inte hör till det vanliga.
– Oftast blir det en svärm med många tusen småskalv och några lite större, och sedan avtar det igen, säger Lund.
– Sedan finns risken för ett riktigt stort skalv. Vi vet att skalven i det här området kan bli uppemot magnitud 7, det finns en viss oro för att det ska eskalera till det, säger han.
Lund tror inte att det finns ett samband mellan jordskalven och risken för att Grímsvötns får utbrott, förutom att fenomenen inträffar på samma gräns mellan kontinentalplattorna.