Tidigt på fredagsmorgonen lyckades EU-länderna enas om att skärpa det klimatmål som enligt Parisavtalet ska rapporteras in till FN:s klimatkonvention. Det nya målet innebär att utsläppen ska sänkas med 55 procent till år 2030, jämfört med nivån 1990. Det tidigare målet var 40 procent.

Men många är kritiska till att det nya målet är formulerat som ett nettomål, som även räknar in växthusgaser som binds av exempelvis återställda våtmarker och växande skog, det som brukar kallas för kolsänkor.

Vill se rent utsläppsmål

– Det leder till att det krävs mindre faktiska utsläppsminskningar för att nå målet. Om man räknar om till ett rent utsläppsmål motsvarar det kanske bara 50–52 procent, och vi behöver alla utsläppsminskningar vi kan få, säger Ola Hansén, klimatexpert vid WWF, till TT.

Han menar att den nivå som krävs enligt forskningen är ett rent utsläppsmål på minst 65 procent, för att ligga i linje med Parisavtalet.

– Vi är absolut inte emot kolsänkor, de behövs också. Men när man lägger ihop de här åtgärderna i samma mål så försvagas bägge två.

Nordiska länderna

Samtidigt påpekar han att det skärpta klimatmålet är ett klart steg framåt.

– Och de nordiska länderna Sverige, Danmark och Finland drev positioner för en högre ambitionsnivå, på 60–65 procent. Det var bra, men det räckte inte hela vägen fram, säger Hansén.

Det nya klimatmålet blev färdigt mindre än ett dygn före Parisavtalets femårsdag den 12 december, då det finns stora förväntningar på att flera parter ska presentera höjda ambitionsnivåer i sitt klimatarbete.