Torsdagens utskottsomröstning drog ut på tiden, som ofta blivit följden under året då coronapandemin gjort det svårt att samla alla ledamöter till Bryssel i vanlig ordning.
När resultatet väl kom var den franske liberale utskottsordföranden Pascal Canfin stolt och nöjd. Tanken är att koldioxidutsläppen ska ha minskat med 60 procent till år 2030 jämfört med basåret 1990. Det är rejält mycket mer än de 40 procent som målet just nu ligger på.
"Aldrig förr har ett så ambitiöst mål slagits fast. Vi drar med oss världen mot högre höjder", skriver Canfin på Twitter.
Nöjd Guteland
Svenska ledamoten Jytte Guteland (S), som ansvarar för parlamentets hantering av klimatlagsförslaget, hade visserligen siktat på en 65-procentig minskning till 2030.
Men också hon är nöjd med den något lägre siffran.
– Det här var en viktig delseger, med en ordentlig höjning till 2030. Med 60 procent så tar vi ett jättesteg framåt. Det är också så att 65 kommer att vara nåbart. Då kommer man förhoppningsvis med sektorslagstiftning att kunna komma ännu längre, säger Guteland till TT.
– Vi har också säkrat majoritet kring många andra viktiga frågor, till exempel att klimatneutralitetsmålet (till 2050) ska vara bindande inte bara på EU-nivå, utan också för medlemsländerna i sig.
Vad säger länderna?
Miljöutskottets val av 60 procent väger snäppet tyngre än de 55 procent som de mer ekonomiskt inriktade industri- och jordbruksutskottet fastnat för i sin behandling av frågan. Vad parlamentets slutliga linje blir avgörs sannolikt i oktober då samtliga ledamöter ska rösta i frågan.
Då avgörs också hur EU:s medlemsländer tänker ställa sig, när miljö- och klimatministrarna samlas för ge sin syn på saken. Jytte Guteland hoppas att EU-parlamentet ska vara en vägvisare.
– Jag vet ju att vissa länder är mer konservativa i frågan, men det här ger i alla fall kraft från i dag, säger Guteland i Bryssel.
Det exakta slutresultatet från miljöutskottets omröstning väntas först under fredagen.