Svenskt pris till klimatkamp i Moçambique

–De lovade jobb till de unga, de gav dem hopp – men löftena var tomma.Det säger Anabela Lemos om läget i det krigsdrabbade Cabo Delgado i Moçambique. Hon är den första klimataktivisten som får det svenska Per Anger-priset.

Anabela Lemos.

Anabela Lemos.

Foto: Edson Artur/Forum för levande historia/TT

Miljö2022-02-24 07:00

Det natursköna Cabo Delgado är sedan decennier tillbaka ett känt turistmål. Men nu har det förvandlats till en livsfarlig krigsfront där religiös extremism, hård kapitalism och energikris kolliderar. Stora gasfyndigheter finns i området, men försöken att utvinna dessa har mötts av ett brutalt uppror med islamistiska förtecken.

För Anabela Lemos och hennes organisation Justiça Ambiental ("Miljörättvisa") är det bara en av platserna i Moçambique där de kämpar för lokalbefolkningen mot en hårdför centralmakt och utländska storföretag.

– Det var lantligt, fattigt, men folk kunde leva på vad havet och marken gav, plus turism, säger Lemos om hur det tidigare var i Cabo Delgado.

– Men så kom gasen. Och folket får inte rätt att säga nej. Fiskaren tvingas flytta 13 kilometer in i landet. Bonden måste flytta till nya bostadsområden, förklarar hon på en burkig telefonlinje från Moçambiques huvudstad Maputo.

I avtalen om gasutvinning ingår kompensation till de drabbade lokalborna, "bättre kompensation än i många andra tidigare projekt i Moçambique", säger Lemos.

– Men pengar förslår inte långt för fiskaren som inte längre kan fiska.

Kopplade till IS

I Cabo Delgado kan det finnas tio barn i varje fall, berättar Lemos. Och värst blir omställningen för dem. I början var många entusiastiska inför löftena om arbetstillfällen och välstånd.

– Men så insåg de att det inte gällde dem. De flesta jobb krävde teknisk erfarenhet, det har ju inte bönder och fiskare. Löftena var tomma.

Besvikelsen blev grogrund för extremistiska krafter. De senaste åren har över en tredjedel av Cabo Delgados drygt två miljoner invånare tvingats fly, när miliser kopplade till terrorrörelsen IS (Islamiska staten) härjat i provinsen.

– Vi brukade resa kors och tvärs där med bil. Det får vi inte längre, berättar Lemos om säkerhetsläget.

Per Anger-priset skapades av Sveriges regering 2004 för att uppmärksamma "demokratifrämjande och humanitära insatser". Anabela Lemos är den första klimataktivisten som får det – måhända följdriktigt, eftersom hennes land Moçambique rankats bland de tio mest utsatta länderna i världen för klimatförändringar.

Första gången i Sverige

Hon berättar att cykloner, översvämningar men även förödande torka blir allt värre i regionen. Så alla klimataktivister behövs, menar Lemos.

– Det finns så många av oss i världen, och när ett pris ges till mig ser jag det som att det ges till oss alla, det sätter ljuset på kampen vi för.

Om drygt en månad åker hon för första gången i sitt liv till Sverige, för att ta emot priset. Hon tycker att det ska bli skönt att för ett tag slippa den klibbiga hetta som just nu präglar södra halvklotets sommarväder i Moçambique.

– Det är för varmt, suckar hon, men tillägger skrattande:

– Jag vet att det är kallt hos er nu – lagom är kanske egentligen bäst.

Fakta: Per Anger-priset

Svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati, uppkallat efter diplomaten Per Anger, som under andra världskriget räddade ungerska judar undan Förintelsen.

Priset delas ut sedan 2004 genom Forum för levande historia.

Bland pristagarna de senaste åren kan nämnas den irakiska kvinnorättsaktivisten Intisar Al-Amyal (2020), den afghanska tv-journalisten Najwa Alimi (2019) och den syriske människorättsaktivisten Abdullah al-Katheeb (2016).

Källa: Forum för levande historia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!