Protest mot "kolmaffia" oroar Peking och Moskva

En korruptionshärva värd miljoner får tusentals mongoler att ockupera centrala Ulan Bator med krav på straff för "kolmaffian". Från Pekings och Moskvas håll ökar oron för ännu en svårhanterlig "färgrevolution" i närområdet.

Demonstranter samlade i Mongoliets huvudstad Ulan Bator den 5 december.

Demonstranter samlade i Mongoliets huvudstad Ulan Bator den 5 december.

Foto: Alexander Nikolskiy/AP/TT

Mongoliet2022-12-15 13:13

Rustade med vargpälsjackor, skor i hästskinn och tunikor av fårskinn har Mongoliets demonstranter i över en vecka trotsat den bitande kylan.

– Jag stannar här tills tjuvarna straffas, säger en kvinna som sovit på torget i flera dagar till nyhetsbyrån AFP.

Av rädsla för polisen vill hon inte uppge sitt namn – framför allt sedan demonstranter misshandlades av polisen i förra veckan, i samband med att flera personer försökte storma landets presidentbostad.

I temperaturer ner mot 30 minusgrader har tusentals rasande huvudstadsbor sedan den 5 december ockuperat torget Djingis Khan i centrala Ulan Bator. Iklädda lager på lager sover de på madrasser av termoplast, fast beslutna att inte kasta in handduken förrän en rad korruptionsanklagade politiker inom vad som kommit att benämnas "kolmaffian" ställs inför rätta.

Huvudvärk i grannländerna

Demonstranterna protesterar mot att flera tjänstemän och företagsledare under loppet av sex år ska ha lagt vantarna på uppemot 120 miljoner dollar, motsvarande över en miljard svenska kronor, genom att göra tvivelaktiga kolaffärer med Kina. Summan motsvarar nästan 1 procent av det kustlösa landets totala BNP.

Mongoliet är rikt på mineraler, inte minst guld, koppar och kol. Ökad efterfrågan från Kina och inhemska subventioner av kolbriketter har lett till en gruvboom i Mongoliet, och kolet värmer även landets befolkning som vintertid lever på en av jordklotets kallaste platser.

Protesterna tros utgöra en svårhanterlig huvudvärk för både Peking och Moskva, rapporterar Hongkongbaserade Asia Times. Bägge länderna – som på varsin sida gränsar till Mongoliet – är ökänt fientliga gentemot proteströrelser i sina närområden och rädda för så kallade "färgrevolutioner", en term som ofta använts för att beskriva revolutionsrörelser i bland annat forna Sovjetunionen.

Fick en sovsäck

Både Peking och Moskva brukar regelmässigt anklaga USA och andra västländer för att ligga bakom de prodemokratiska protester som blossar upp i regionen.

Utöver rädslan för att protesterna ska spilla över gränsen så har både Ryssland och Kina starka ekonomiska intressen i Mongoliet, skriver The Diplomat.

Men demonstranterna räds inga mäktiga intressen. 22-åriga Ariunzaya Tsengelsaikhan säger att stödet från allmänheten är enormt. Huvudstadsbor kommer med varm mat och dryck och donerar varma kläder till demonstranterna. För några dagar sedan kom en främmande man förbi med en sovsäck och ett liggunderlag till henne.

– Det är varmt om du sover mellan två människor och håller dig nära. Vi byter position varannan timme för att se till att alla håller sig varma, säger hon till AFP.

Behandlas "som hundar"

Demonstranterna har bett att få upprätta traditionella mongoliska jurtor för att hålla värmen, men nekats tillstånd.

– Regeringen behandlar oss som hundar, säger en demonstrant.

Flera personer, däribland en tidigare chef för ett av landets största kolbrytningsföretag, har gripits anklagade för penningtvätt och förskingring i koppling till kolverksamheten. Men det har inte varit tillräckligt för att kväsa allmänhetens ilska.

– Vi vill åt de stora fiskarna, säger demonstranten Bayaraa Damiran och fortsätter:

– De grep sju eller åtta tjänstemän med låga befattningar. Vi vill veta vilka de stora fiskarna i toppen är.

Fakta: Mongoliet

Med en yta på drygt 1,5 miljoner kvadratkilometer är Mongoliet mer än tre gånger så stort som Sverige – samtidigt som befolkningen är en tredjedel, bara ungefär 3,3 miljoner människor.

Av dessa bor numera ungefär hälften i huvudstaden Ulan Bator. Där får de inte plats i befintliga bostäder, vilket innebär att en majoritet av huvudstadens befolkning bor i de gerer (jurtor eller nomadtält) som de tagit med sig från landsbygden.

1960 levde två tredjedelar av Mongoliets befolkning på landet. Nu är situationen den omvända, med mindre än en tredjedel utanför städerna.

Mongoliet har en mycket rik och dramatisk historia, med de grymma härskarna Djingis och Kublai khans kontinentöverskridande härjningar på 1200-talet som kulmen. Deras rike har än i dag rekordet som världshistoriens största. Runt år 1280 sträckte det sig från Östersjön i väster till Stilla havet i öster, och från Sibirien i norr till nuvarande Vietnam i söder.

Mongolerna är stolta över sina förfäder, men historien ger dem också problem – många andra asiater har än i dag fördomar om att mongoler är aggressiva och konfliktbenägna.

Mongoliet är rikt på mineraler. Guld, koppar och kol (främst brunkol) utvinns i stora mängder, och tenn, volfram och uran i mindre omfattning. Det finns också fyndigheter av bland annat flusspat, molybden, silver, nickel, bly, zink och järn.

Luftföroreningar till följd av koleldningen är ett akut problem i Mongoliet. Varje vinter fylls landets barnsjukhus till bristningsgränsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!