De fyra, som även inkluderade en framstående demokratiaktivist, anklagades för att ha varit delaktiga i "brutala och inhumana terrordåd", rapporterar regimstyrda tidningen The Global New Light of Myanmar.

När avrättningarna ägde rum och hur de utfördes framgår inte.

Politiska fångar

Regimen har dömt tiotals aktivister till döden som ett led i den hårda repression mot dissidenter som präglat landet efter att juntan tog makten förra året, men fram tills nu hade inga avrättningar i Myanmar verkställts sedan 1988.

En av de avrättade, Phyo Zeya Thaw, satt under en period i parlamentet för Aung San Suu Kyi parti NLD. Han frihetsberövades i november 2021och dömdes i januari i år till döden, anklagad för att ha brutit mot anti-terrorlagen.

Samma straff fick demokratiaktivisten Kyaw Min Yu av en militärtribunal tidigare i år.

De andra två männen avrättades efter att ha befunnits skyldiga till att ha dödat en kvinna som de anklagade för att ha varit informant åt juntan.

"Absolut grymhet"

Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) kallar avrättningarna för "absolut grymhet" och uppmanar det internationella samfundet att "visa juntan att den kommer stå till svars för sina brott".

FN:s människorättschef Michelle Bachelet, fördömer avrättningar och konstaterar med avsky militärdiktaturens repressiva attacker på Myanmars invånare.

Också Frankrike väljer skarpa ord i fördömandet av militärjuntan:

"Dessa avrättningar visar på en större tillbakagång och en ny fas i den burmesiska juntans grymheter efter statskuppen" skriver franska UD.

Fördömanden kommer även från bland annat USA:s ambassad i Rangoon, FN:s särskilde rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar och Japans regering.

Amnesty International säger att agerandet är en "avskyvärd eskalering av statligt förtryck" och varnar för att ytterligare cirka 100 personer dömts till döden.

Regimen fick skarp kritik i juni efter det att man meddelat att man hade för avsikt att verkställa de dödsstraff som dömts ut.

FN:s generalsekreterare António Guterres fördömde då juntans beslut som han kallade för ett "flagrant brott mot rätten till liv, frihet och personlig säkerhet".