TvÄ Ärs fÀngelse för Suu Kyi

Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi döms till tvÄ Ärs fÀngelse. Första beskedet var att hon dömdes till fyra Ärs fÀngelse, men strafftiden reducerades senare under dagen till tvÄ Är. Domen Àr den första i en rad med flera Ätal som vÀntar exledaren.

Demonstration till stöd för Aung San Suu Kyi i Rangoon tidigare i Är.

Demonstration till stöd för Aung San Suu Kyi i Rangoon tidigare i Är.

Foto: AP/TT

Myanmar2021-12-06 06:58

FN:s tidigare rapportör frÄn Myanmar, Yanghee Lee, kallar rÀttegÄngen för en bluff.

Suu Kyi döms för uppvigling mot militÀren samt för att ha brutit mot covidregler under sin valkampanj. Enligt statlig tv reducerar juntachefen Min Aung Hlaing, hennes straff frÄn fyra till tvÄ Är.

76-Äriga Suu Kyi avsattes och försattes i husarrest under militÀrkuppen den 1 februari.

Även den avsatte presidenten Win Myint döms för samma brott, till fyra Ă„rs fĂ€ngelse, rapporterar myanmariska BBC.

De tvÄ kommer Ànnu inte att överföras till fÀngelse utan Àr kvar i huvudstaden Naypyidaw, dÄ de Àven Àr Ätalade för en rad andra brott, enligt juntans talesperson.

LĂ„ng rad Ă„tal

De andra anklagelserna mot Suu Kyi gÀller bland annat korruption och valfusk. Suu Kyis parti NLD vann överlÀgset i valet 2020. Men militÀrjuntan hÀvdar valfusk trots att valet gick rÀtt till enligt internationella observatörer.

Korruptionsanklagelserna gÀller flera fall av tagande av mutor, samt att Suu Kyi ska ha anvÀnt medel avsedda för vÀlgörenhet till att sko sig sjÀlv.

BÄde Suu Kyi och expresidenten Win Myint anklagas ocksÄ för mygel i samband med en helikopteraffÀr. De har nekat till alla anklagelser i samtliga fall.

Domarna har snabbt mötts av kraftig kritik. Yanghee Lee, som tidigare varit FN:s sÀrskilda rapportör om mÀnskliga rÀttigheter i Myanmar, beskriver bÄde anklagelser och domar som "bluffar", och sÀger att alla rÀttegÄngar som hÄlls i landet Àr orÀttvisa eftersom de lyder under landets militÀra styre, rapporterar nyhetsbyrÄn AP.

FN:s mÀnniskorÀttschef Michelle Bachelet beklagar domarna. I ett uttalande kallar hon den för en "politiskt motiverad" dom som kommit till efter "skenrÀttegÄng"

"Skymf mot rÀttvisan"

MÀnniskorÀttsgruppen Amnesty International fördömer domstolens beslut.

"De hÄrda domar som Aung San Suu Kyi dömts till efter dessa bluffanklagelser Àr det senaste exemplet pÄ militÀrens beslutsamhet att eliminera all opposition och kvÀva friheten i Myanmar", sÀger Ming Yu Hah vid organisationen.

"RÀttens farsartade och korrupta beslut Àr en del av ett förödande mönster med godtyckliga straff", sÀger hon.

USA kallar domen "en skymf mot rÀttvisan", rapporterar nyhetsbyrÄn AFP.

Richard Horsey vid tankesmedjan International Crisis Group sÀger att domarna handlar om hÀmnd och att militÀren vill visa sin makt.

– Men det skulle vara överraskande om hon sattes i fĂ€ngelse. Det Ă€r mer troligt att hon avtjĂ€nar detta och kommande straff i sitt hem, eller ett hus som tillhör regimen.

Riskerar livstid

Nobelpristagaren Suu Kyi riskerar att fĂ„ tillbringa resten av sitt liv i fĂ€ngelse om hon fĂ€lls pĂ„ samtliga punkter. Åtalen mot henne ses som ett sĂ€tt att stĂ€nga ute henne frĂ„n politiken, och i söndags hölls en stor demonstration med krav pĂ„ att Suu Kyi och andra gripna ur hennes regering slĂ€pps.

Inga journalister eller Ähörare fÄr nÀrvara vid rÀttegÄngarna mot henne, och hennes advokater har försetts med yppandeförbud.

Över 1 300 mĂ€nniskor har dödats och 10 000 gripits i militĂ€rens nedslag efter kuppen. OmvĂ€rlden har fördömt vĂ„ldet i Myanmar och flera lĂ€nder har krĂ€vt att Suu Kyi slĂ€pps.

Fakta: Aung San Suu Kyi

Aung San Suu Kyi föddes 1945 i Rangoon, som dotter till sjÀlvstÀndighetskÀmpen general Aung San.

Burmeser brukar inte ha efternamn. Aung San Suu Kyis namn Àr hopfogat av pappans, samt delar av mammans (Kyi) och farmoderns (Suu). I hemlandet kallas hon oftast "daw Suu", dÀr daw Àr en hederstitel.

Hon bodde utomlands frÄn 15-ÄrsÄldern, och studerade bland annat vid universitetet i Oxford.

1988 ÄtervÀnde hon till Myanmar, gav sig in i politiken och krÀvde demokratiska reformer i det militÀrstyrda landet. Suu Kyi var med och grundade partiet NLD, som 1990 vann en jordskredsseger i valet men hindrades av militÀren frÄn att ta över makten.

1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati.

Suu Kyi satt i 15 Ă„r i husarrest under tre perioder mellan 1989 och 2010.

Valet 2015 betecknas som landets första demokratiska och resulterade i en klar seger för NLD. DÄ Aung San Suu Kyi har barn med brittiskt medborgarskap fick hon enligt grundlagen inte bli president, och posten gavs till hennes bundsförvant Htin Kyaw. I praktiken ledde Suu Kyi landet.

Suu Kyi har under sin tid vid makten kritiserats för att ignorera förföljelserna av den muslimska minoriteten rohingya.

I valet 2020 vann NLD Äter stort. Tre mÄnader senare, i februari 2021, genomförde militÀren en statskupp och Aung San Suu Kyi och Win Myint, president sedan 2018, greps och sattes i husarrest.

KĂ€llor: AP, Ritzau, ne.se.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!