Lettlands utrikesminister Krisjanis Karins talar långt och länge med den församlade journalistkåren på väg in till tisdagens möte med sina Natokollegor i Bryssel.

Han upprepar sitt lands starka stöd till att fortsatt hjälpa Ukraina och betonar vikten av att få in Sverige i Nato.

– Det är viktigt att den slutliga ratificeringsprocessen går igenom och vi förväntar oss att det ska hända, säger Karins bland annat.

Att han tydligt tar chansen att synas och höras har också en annan orsak. Karins är en av dem som öppet uttalat att han gärna blir Natos nästa generalsekreterare.

"Inte skapa panik"

Nu valtalar han om vilka krav som borde ställas.

– Nästa generalsekreterare måste ha en klar vision om Natos framtida roll: om hur man ska utökas och arbeta för att kunna hålla Ryssland stången – inte på ett sätt som skapar panik utan bara genom att erkänna vilket hot Ryssland utgör, säger Karins bland annat.

Ett annat krav: Natochefen bör själv ha varit delaktig i att hans eller hennes land sett till att uppfylla Natokravet på att lägga minst motsvarande två procent av BNP på sitt försvar.

– Som en klar signal till alla medlemmar om att det här är är väldigt viktigt för oss, säger Karins.

Rutte och Kallas

Det sistnämnda är samtidigt något av en pik till en av hans tänkbara huvudmotståndare. Nederländernas avgående premiärminister Mark Rutte ses av många som en stark kandidat till Natojobbet – men hämmas av att Nederländerna länge legat långt under tvåprocentsmålet.

Nato hoppas få klart med en efterträdare till nuvarande Jens Stoltenberg under våren, så att man kan tacka av norrmannen vid sitt toppmöte i Washington i juli. Då undviker man dessutom att ledarstriden dras in i USA:s kommande presidentval.

Utöver Karins och Rutte har även Estlands premiärminister Kaja Kallas öppet uttalat sitt intresse för jobbet.