Utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) inledde med att gå igenom kärnpunkterna i rapporten om det nya säkerhetsläget som regeringen presenterade strax före påsk, med anledning av Rysslands anfall mot Ukraina.

Den innehöll ingen rekommendation om att Finland borde lämna in en ansökan till Nato, men rapporten listade många fördelar med ett medlemskap.

Bland annat gör den finländska regeringen bedömningen att stabiliteten i Östersjöområdet på sikt kommer att öka om Finland och Sverige går med i Nato. Men under själva ansökningsprocessen kan spänningarna öka.

Samordna med Sverige

Haavisto upprepade i sitt inledningstal att det är önskvärt att samordna processen med Sverige.

– Jag ser det som viktigt att Finland och Sverige fattar beslut ungefär samtidigt och i samma riktning. Om båda ansöker samtidigt kan man bedöma det som en helhet.

– Samtidiga ansökningsprocesser skulle också underlätta beredskapen för eventuella reaktioner från Ryssland, tillade han.

Socialdemokraternas gruppordförande Antti Lindtman gav inget absolut besked om partiets linje, men konstaterade att Rysslands agerande fört Finland närmare behovet av att ingå i en militär allians.

– Vi är beredda att fatta det beslut som bäst garanterar finländarnas säkerhet, sade han.

De Gröna positiva

De Gröna är positiva till ett Nato-medlemskap, meddelade partiets Atte Harjanne.

– Denna märkliga tid tvingar oss att omvärdera våra ståndpunkter.

Harjanne betonade också vikten av att olika ståndpunkter kommer fram i debatten.

– Vi ska också diskutera vilken typ av medlem vi vill vara, sade han.

Vänsterförbundets Jussi Saramo kritiserade rapporten för att inte tillräckligt ha uppmärksammat nackdelarna med ett Natomedlemskap.

– Finlands säkerhet är alldeles för viktig för att vi ska fatta hastiga, kortsiktiga beslut, sade han.

Statsminister Sanna Marin (SDP) avslöjade fortfarande inte sin ståndpunkt. Hon har lovat ett besked om Nato inom några veckor, innan ett partimöte med Socialdemokraterna i Finland.

– Jag hoppas riksdagen har en öppen debatt med respekt för olika ståndpunkter för att nå enighet. Enighet är den bästa säkerheten för Finlands folk, sade hon när partigrupperna hållit sina anföranden.

Folket har svängt

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det folkliga stödet för ett Natomedlemskap ökat i Finland, enligt opinionsmätningarna. Och det sker också en snabb omsvängning bland politiker och partier som tidigare varit motståndare eller tveksamma till Nato.

Marin sade vid en pressträff tillsammans med Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) i onsdags att ett beslut om ett eventuellt finländskt Natomedlemskap kommer inom de närmaste veckorna.

Centerpartiet, ett av regeringspartierna, har redan tidigare svängt, liksom Sannfinländarna.

I Socialdemokraterna pågår den interna debatten och även där är tongångarna betydligt mer positiva än tidigare. Sedan tidigare är Samlingspartiet, motsvarigheten till Moderaterna, och Svenska Folkpartiet för att Finland går med i Nato.

Snabb process

När riksdagen i Helsingfors inledde debatten blev det startskottet för en grundlig men snabb process. Olika utskott kommer att behandla regeringens rapport, och när det är klart ska ett betänkande godkännas i kammaren.

Regeringen och presidenten behöver dock inte invänta att hela riksdagsprocessen ska avslutas, de kan när de vill besluta om en ansökan. Men för att det ska vara meningsfullt att agera snabbare måste det finnas en tydlig majoritet i riksdagen, eftersom frågan till slut kommer att återvända dit för beslut, om Finland bestämmer sig för att gå med i Nato.

Fem timmar är avsatt för onsdagens riksdagsdebatt.