Kanada: Det här är historiskt

Kanada hoppas bli ett av de första länderna att ratificera ett Natomedlemskap för Sverige och Finland. Och flankstöd ges för att övertyga även Turkiet att säga ja.

Kanadas utrikesminister Mélanie Joly och EU:s utrikeschef Josep Borrell på väg in till måndagens möte i Bryssel.

Kanadas utrikesminister Mélanie Joly och EU:s utrikeschef Josep Borrell på väg in till måndagens möte i Bryssel.

Foto: Olivier Matthys/AP/TT

Nato2022-05-16 11:02

När EU-ländernas utrikesministrar höll möte i Bryssel på måndagen deltog även Kanadas Mélanie Joly för en särskild sittning om relationerna mellan EU och Kanada.

På väg in till mötet handlade det ändå mycket om Nato i stället, med tanke på Sveriges och Finlands väg in i militäralliansen.

– Vi är inte bara för ett inträde utan också för ett snabbt inträde. Kanada har mycket gemensamt när det gäller värderingar och nordiska realiteter med Sverige och Finland. Vårt mål är att vara bland de första att ratificera inträdet för Sverige och Finland, sade utrikesminister Joly på väg in till mötet.

"Bara dagar"

Hon har redan pratat med den inhemska oppositionen för att se till att den kanadensiska hanteringen går snabbt, när – och om – Nato har enats om att formellt bjuda in de nordiska länderna som nya medlemmar.

– Vi tror att det handlar om dagar för Kanada, sade Joly – som även lovar stöd i att prata med länder som inte lika omedelbart vill säga ja.

– Jag har redan varit i kontakt med min turkiske kollega för vi måste ta tag i det här. Det här är historiskt. Det här är mycket viktigare än några bilaterala frågor, sade Joly i Bryssel.

Pratat med Linde

Sverige och Finland deltog i mådagens möte endast på ambassadörs- respektive statssekreterarnivå, med anledning av Natodebatterna på hemmaplan.

Utrikesminister Ann Linde (S) pratade dock i telefon med EU:s utrikeschef Josep Borrell inför mötet.

– Den svenska ministern var vänlig nog att ringa mig, informera om att processen har startat, att de ska informera kungen och att det finns starkt stöd för det här beslutet i det svenska samhället. Jag tror att EU:s medlemsländer kommer att stödja beslutet och jag hoppas att vi kan komma förbi motståndet från vissa Natomedlemmar, sade Borrell på en kort pressträff tillsammans med Joly.

Fakta: Så gick det då

När Natoländerna godkänt en inträdesansökan har det tidigare tagit mellan sex månader och ett år för länderna att formellt också ratificera det så kallade inträdesprotokollet. Snabbast – cirka fyra månader – gick det på 1950-talet när Turkiet, Grekland och dåvarande Västtyskland blev medlemmar.

Så här har det gått vid de tre senaste utvidgningarna:

Albanien och Kroatien (nio månader och 22 dagar): protokollen klara den 9 juli 2008, första ratificeringen gjord av Ungern den 15 september 2008, sista av Nederländerna den 17 februari 2009, fullt medlemskap från den 1 april 2009.

Montenegro (ett år och 17 dagar): protokollet klart den 19 maj 2016, första ratificeringen av Island den 23 juni 2016, sista av Spanien den 18 maj 2017, fullt medlemskap från den 5 juni 2017.

Nordmakedonien (ett år, en månad och 23 dagar): protokollet klart den 6 februari 2019, första ratificeringen av Grekland den 15 februari 2019, sista av Spanien den 17 mars 2020, fullt medlemskap från den 27 mars 2020.

Källor: Nato, Radio Free Europe/Radio Liberty, USA:s utrikesdepartement.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!