Medlemskap eller inte för Finland och Sverige är en tung fråga även internationellt när Natos generalsekreterare talar inför onsdagens utrikesministermöte i Bryssel.

Återigen betonas att det är upp till länderna själva att avgöra om de vill gå med eller inte. Men gör de det så kommer det inte att bli några svårigheter, lovas i Nato.

– Jag förväntar mig att alla medlemsländer kommer att välkomna dem. Finland och Sverige är våra närmaste partner, vi vet att de uppfyller Natos krav, vi vet att de lätt kan ansluta sig till alliansen om de vill, säger Stoltenberg.

Ger garantier?

Stoltenberg räknar med med att kunna hjälpa till med någon form av säkerhetsgarantier under ansökningstiden.

– Det hjälper inte om jag börjar spekulera offentligt om hur vi kommer att göra det, men jag är säker på att om de söker så kan vi sätta oss ner och lösa den frågan.

Han konstaterar samtidigt att det har tagit olika lång tid för olika länder att ta sig in i militäralliansen. Men att det knappast skulle ta särskilt lång tid för de nordiska länderna.

– Jag tror att ansökningsperioden kan vara ganska smidig. Det enda jag säger i dag är att det inte finns några andra länder som är närmare Nato än Sverige och Finland.

Nordiskt möte

Veckans utrikesministermöte i Nato pågår i dagarna två. Under onsdagen var det främst en arbetsmiddag för de 30 medlemsstaterna.

Men det hölls också ett separat möte mellan Stoltenberg och utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto.

– Vi har diskuterat både situationen i Ukraina och vad man gör både från medlemsländerna i EU och i Nato. Sedan har vi naturligtvis diskuterat de processer som är på gång i både Finland och Sverige som handlar om att se över våra säkerhetspolitiska val efter den 24 februari – när allting förändrades, konstaterar Linde efteråt.

Liknande processer

Linde konstaterar att det nu handlar om att samla information och analysera vad Sverige – och Finland – ska göra för val framöver.

– Vad händer om vi nu skulle säga att vi tror att det är bäst för Sveriges säkerhet och befolkning att vi ska söka medlemskap i Nato? Vilka faror innebär det? Vilka möjligheter innebär det? Vad händer eventuellt i en interrimsperiod? Allt sådant måste man ha med i en analys när man ska bestämma sig om vilka beslut man ska ta, säger utrikesministern.

Hon ser inte någon större skillnad på Sveriges och Finlands process.

– Egentligen så är vi ganska lika. Det är bara det att deras process är uppdelad i två delar. De kommer nu till påsk med sin analys från regeringskansliet där man inte rekommenderar någonting. Vi kommer innan slutet av maj att ha en rapport där alla åtta riksdagspartier har gjort bedömningar av vilka eventuella förändringar vi behöver göra. I stort sett ligger vi väldigt mycket i fas, anser utrikesministern.

Gör som Finland?

Medan Finland öppet talat om att man haft "överläggningar" med nästan alla 30 Nato-länder om ett eventuellt medlemskap är Linde mer försiktig i sin beskrivning av vad Sverige gjort och gör.

– Vi har naturligtvis kontakt med alla länder och alla vet ju om att nu pågår den här diskussionen. Det viktiga för oss är att vi kommer överens om en analys och hur vi bäst säkrar säkerheten för Sveriges befolkning.

TT: Räknar du med att Sverige och Finland gör exakt samma sak i slutändan?

– Det kan mycket väl bli olika beslut. Vi har olika historia, vi har olika geografi. Det är inte alls säkert att vi kommer till samma slutsats. Däremot försöker vi följa varandra så mycket det går, vara transparenta, dela information och bedömningar, säger Linde i Bryssel.