Oron är påtaglig runt om i Europa och USA om vad Ryssland egentligen har för avsikter med sin stora militära uppbyggnad runt gränsen mot Ukraina.
Det förklarar också varför Nato-chefen Jens Stoltenberg tar sig tid att upprepa sitt budskap i otaliga intervjuer.
– Det finns en verklig fara för att Ryssland använder militärmakt mot Ukraina. Det kan man se på den pågående militära uppbyggnaden och den hotfulla retoriken men också med hjälp av den historiska erfarenheten: Ryssland har använt militärmakt mot sina grannländer förr, konstaterar Stoltenberg när han tar emot TT och finländska nyhetsbyrån STT inne på Nato-högkvarteret i Bryssel.
Medlemskap?
Krisen har fått Nato att förstärka sina egna styrkor i sina medlemsländer i östra Europa. Stoltenberg menar att det ska ses som en defensiv insats för att markera att Nato-länderna står upp för varandra.
– Natos mål är att hindra krig och konflikt och bevara freden. Det är därför vi tillsammans med bland andra Sverige arbetar för att få till en politisk lösning. Sverige spelar en väldigt aktiv och positiv roll i det arbetet, säger Stoltenberg.
De varma orden gentemot Sverige och Finland gäller också i frågan om det militära samarbetet – och eventuella framtida medlemskap.
– Sverige och Finland är väldigt högt värdesatta partner. Våra styrkor har tränat och övat tillsammans och vet att de kan fungera bra tillsammans. Ett medlemskap skulle kunna gå fort om det finns en politisk vilja till det, eftersom Sverige möter Natos krav i så hög grad redan nu, säger Stoltenberg.
Gillar svenskar
Som så många gånger förr undviker han dock att själv ta ställning till om Sverige borde gå med eller inte.
– Jag är väldigt förtjust i Sverige, jag gillar svenskar och har som norrman i många år självklart följt diskussionerna i Sverige. Men mitt viktigaste budskap är att det är Sverige och bara Sverige som bestämmer om man ska söka medlemskap, säger Nato-chefen.
– Vi respekterar fullt ut Sveriges beslut att inte vara med i en militärallians, precis som vi respekterar andra länders val att vara det. Det handlar om länders självbestämmanderätt.
Stalin var inte glad
Det sistnämnda är en av anledningarna till att Nato så kategoriskt avvisat ett av grundkraven från Ryssland i de "säkerhetsförslag" som skickats över till USA och Nato.
– Ryssland har ingen rätt till veto. Vi vill inte komma tillbaka till en värld där stormakterna hade intressezoner där de bestämde över vad som hände, säger Stoltenberg.
– Josef Stalin och Sovjetunionen var inte glada i att Norge gick med i Nato 1949 som enda land med gräns mot Ryssland, men lyckligtvis ansåg de dåvarande Natoländerna att det bara var Nato och Norge som bestämde. Och så blev det, säger Nato-chefen.
"Bred enighet"
Stoltenberg är noga med att en politisk lösning är vad som söks i trätan med Ryssland.
– Vi har bjudit in Ryssland till nya samtal. Vi skickar snart över våra förslag och vi är redo att sätta oss ner och samtala med god vilja för att hitta en lösning.
Men han är också tydlig med att Nato samtidigt följer två andra spår, dels genom att förbereda omfattande ekonomiska sanktioner mot Ryssland, dels genom att hjälpa Ukraina att försvara sig självt.
– Det kommer att få stora konsekvenser om Ryssland återigen använder militärmakt mot Ukraina. Det finns det bred enighet om i väst, fastslår Jens Stoltenberg i Bryssel.
