I många år har Natos ledare ihärdigt upprepat behovet av att fler länder satsar mer på sina försvar. Vid sitt toppmöte i Wales 2014 lovade man varandra att alla skulle uppnå tvåprocentsmålet till år 2024.
Fast i så fall måste tempot nu upp ordentligt. Trots att Rysslands förnyade angrepp på Ukraina har fått merparten av medlemsländerna att satsa mer är det fortfarande få som klarar målet.
– Sju medlemmar lägger nu två procent. Vi hade väntat oss att det skulle vara fler, men eftersom BNP har ökat mer än väntat bland vissa medlemmar hamnade två länder under som hade räknat med att hamna över, förklarar generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens i samband med presentationen av Natos årsrapport för 2022.
Höjd målsättning?
Visserligen konstaterar Natochefen att den nedåtgående trend som fanns för tio år sedan har brutits rejält och att merparten av medlemsländerna skulle kunna komma upp i två procent ganska snabbt.
– Men vi måste göra mer och vi måste göra det fortare, betonar han.
Inom Nato talas just nu om det är läge att vid toppmötet i Vilnius i sommar i stället fastslå två procent som en minimisiffra för försvaret eller att höja målet till 2,5 procent eller ännu mer. Stoltenberg vill dock ännu inte nämna någon siffra.
– Det blir upp till de 30 – eller snart 32 – medlemsländerna att avgöra målsättningen. Men jag kommer att jobba för ett mer ambitiöst mål, lovar han.
Miss för Putin
Årsrapporten från Nato präglas av naturliga skäl av Rysslands förnyade angrepp på Ukraina.
Som Jens Stoltenberg ser det har Rysslands president Vladimir Putin misslyckats kapitalt.
– Han ville ha mindre Nato, men fick exakt det motsatta: mer Nato. Som svar på Rysslands olagliga krig har Finland och Sverige ansökt om Natomedlemskap, vilket kommer att fördubbla längden på Natos gräns mot Ryssland, konstaterar Natos generalsekreterare i Bryssel.