Natos generalsekreterare börjar bli van med att hålla allvarsamma presskonferenser i Bryssel. Onsdagen blev inget undantag.
– Vad vi behöver är fred i Ukraina. Därför måste Ryssland och president Putin stoppa kriget och dra tillbaka sina styrkor, säger Stoltenberg efter ännu en dag av extramöten i Bryssel.
Den här gången var det militäralliansens försvarsministrar som möttes för att dryfta läget i Ukraina, men också förbereda nästa veckas toppmöte i Bryssel – och hur hela säkerhetsarbetet ska se ut i framtiden.
– Vi bör träna och öva oftare och i större antal. Stora utökningar av vår avskräcknings- och försvarsförmåga kräver också stora investeringar, säger Stoltenberg på presskonferensen efteråt.
Inget flygförbud
Onsdagens möte dominerades ändå naturligt nog av läget just nu. Nato-länderna lovar mer hjälp – om än bara till en viss gräns.
– Vi måste fortsätta att att erbjuda betydande stöd till Ukraina, inklusive med militära leveranser, ekonomisk hjälp och humanitära insatser, säger Stoltenberg.
Däremot blir det ingen flygförbudszon över Ukraina, som landets president Volodymyr Zelenskyj bett om upprepade gånger.
– Medlemsländerna är enade, både vad gäller att ge stöd till Ukraina, men också om att Nato inte bör placera styrkor på marken eller i luften ovan Ukraina. För vi har ett ansvar för att se till att det här kriget inte trappas upp utanför Ukraina, säger Nato-chefen.
– Vi ser död, vi ser förödelse, vi ser mänskligt lidande i Ukraina. Men det kan bli ännu värre om Nato agerar på ett sätt så att det här blir ett fullskaligt krig mellan Nato och Ryssland, anser Stoltenberg.
Sverige bidrar?
Med vid onsdagsmötet fanns även Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov, men också kollegorna från Georgien, Finland och Sverige – Natos allra närmaste vänner utanför alliansen.
– Det är väldigt viktigt att delta i de här mötena. Det som är väldigt tydligt är den oerhört starka enighet som finns. De här länderna kommer stå bakom Ukraina hela tiden i det här. Min bedömning är att man kommer att fortsätta med en hög nivå av att leverera olika typer av materiel till Ukraina, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT på telefon efter mötet.
Vad Sverige kan bidra med ytterligare vill Hultqvist återkomma till först när det finns något konkret.
– Men det är klart att det intresset och den viljan finns. Vi får hela tiden väldigt omfattande förfrågningar och långa listor på vilken typ av stöd de behöver. Det är både på den humanitära sidan och den militära, säger försvarsministern till SR Ekot och SVT på väg ut från mötet.
Oro för kemattack
Nato har de senaste dagarna flera gånger upprepat sin oro för att Ryssland ska iscensätta en attack med kemiska eller biologiska stridsmedel inne i Ukraina.
Oron delas av Hultqvist.
– Det är naturligtvis oroande med de olika uppgifter som har kommit om att Ryssland riskerar att använda sig av biologiska och kemiska vapen. Det skulle ju i så fall vara ännu ett steg i den ryska grymma och brutala krigföring som de bedriver, säger Hultqvist till TT.
Försvarsministern säger sig inte vilja utesluta några "negativa scenarion" när det gäller vad Ryssland kan tänkas göra.
– Man har redan gått över så många gränser. Samtidigt har man inte lyckats med krigsinsatsen på det sätt som man hade planerat. Man har underskattat Ukrainas förmåga att bedriva motstånd och har på olika sätt inte kunnat leverera på de tidplaner man haft, säger Hultqvist i Bryssel.
