Egentligen skulle Norges förre statsminister vid det här laget ha placerat sig på den norska riksbankens chefskontor i Oslo.

Men så kom ett krig emellan.

Rysslands förnyade attack mot Ukraina i februari har fått Jens Stoltenberg att tacka nej till det som han kallade sitt drömjobb som riksbankschef. I stället fortsätter han att leda militäralliansen Nato som generalsekreterare i Bryssel.

– Vi är i en väldigt svår situation för hela Europa, konstaterar han i en sittning med TT och finländska nyhetsbyrån STT på Natohögkvarteret.

Nya vapenlöften

Stoltenberg har fått ta på sig en samlande roll för hela västvärldens sätt att hantera det ryska kriget i Ukraina. Det politiska och ekonomiska stödet är enormt, liksom leveranserna av vapen och utrustning. Men utan att direkt bli en del av kriget.

– Vi är väldigt fokuserade på hur vi ska undvika en upptrappning, dels genom att göra klart att vi inte är direkt involverade i konflikten, men också genom att sända ett klart budskap till Moskva om att alla former av attack mot ett Natoland kommer att leda till ett fullständigt svar från hela alliansen, säger Stoltenberg.

Så sent som i förra veckan fyllde flera Natoländer på med nya vapenlöften till Ukraina, inte minst av allehanda luftförsvar.

– Och Nato självt kommer inom några dagar att erbjuda system mot drönare – störsändare – som kommer att hjälpa Ukraina att skydda sig, säger Stoltenberg.

Maning till Iran

Allt fler uppgifter kommer om att Ryssland använder sig av iranska drönare. Det gillas inte i väst.

– Vi uppmanar Iran att sluta förse Ryssland med några som helst vapen. Det är ett sätt att stödja ett olagligt anfallskrig. Ingen borde stödja något sådant, säger Stoltenberg.

Ryssland ska även vara på väg att skaffa sig iranska kortdistansrobotar, enligt källor till bland annat The Washington Post.

– Först och främst är det ett brott mot olika resolutioner i FN:s säkerhetsråd att förse Ryssland med sådana vapen, konstaterar Stoltenberg, som dock inte vill gå in på vad konsekvenserna kan bli för makthavarna i Teheran.

– Vissa medlemsländer tittar nu på ytterligare sanktioner. Jag vill inte gå in på de diskussionerna, men Iran har redan hårt tryck på sig av Natoländerna.

Grattis till Ulf

Rysslands anfallskrig har fått både Sverige och Finland att ansöka om medlemskap i Nato – något som bara för några år sedan sågs som helt osannolikt.

Jens Stoltenberg räknar med fortsatt goda kontakter till de styrande i Stockholm.

– Jag gratulerar Ulf Kristersson till posten som statsminister i Sverige och ser fram emot att jobba med honom. Och jag vill också tacka Magdalena Andersson för det goda samarbete som vi haft under den period som hon varit statsminister, säger Natochefen.

– Från Natos sida är det betryggande att veta att den linje som Sverige nu har haft i Natofrågan förs vidare. Vi ser det som en styrka för Sverige, för Norden och för hela Nato att Sverige och Finland blir medlemmar.

"Helt annat läge"

Att det ska bli så tycks han övertygad om – trots att Ungern och Turkiet fortfarande inte har ratificerat de två nordiska ansökningarna.

– Med det är en av de snabbaste medlemskapsprocesserna vi någonsin har sett i Nato i modern tid. Och jag har tät dialog med de två länderna för att se till att också de ratificerar, säger Stoltenberg.

Enligt finländska uppgifter ska Ungern ha planerat in sin ratifikation till nästa vecka, den 24 oktober. När det gäller Turkiet är det mer ovisst om hur och när parlamentet och president Recep Tayyip Erdogan kommer att agera.

Rent säkerhetsmässigt är det ändå inte så dramatiskt, anser Stoltenberg.

– Visst skulle jag väldigt gärna se att de två sista parlamenten också ratificerar. Men det faktum till exempel att senaten i USA redan har ratificerat och att vi har all den här integrationen som ägt rum sedan ni blev inbjudna medlemmar placerar Sverige och Finland i ett helt annat läge än när ni ansökte i våras, säger Stoltenberg i Bryssel.