När de 31 Natoländernas försvarschefer samlas till möte handlar mycket givetvis om kriget i Ukraina, men också om den egna framtida organisationen.
Ett av beskeden på den sidan: de nordiska försvarscheferna har fått igenom sitt önskemål om att få sitta tillsammans i den nya högkvartersorganisation som växer fram.
– Det kommer att ge oss bättre möjlighet att ta hand om säkerheten och stabiliteten i vårt område och det får vi gehör för. Nu finns det en tydlighet att vi på lite längre sikt, när Norfolk (Natos just nu Atlanten-orienterade högkvarter i Virginia i USA) har förmåga att leda oss, då kommer vi att tillhöra det, berättar ÖB Micael Bydén, som i vanlig ordning deltar i Natomötet som blivande medlem, "invitee" på Natospråk.
Inte utanför
Först gäller det naturligtvis för Sverige att verkligen bli medlem. För det krävs fortsatt ratificering från både Ungern och Turkiet.
Bydén känner sig ändå redan ganska delaktig.
– Känslan därinne är inte att jag känner mig på något sätt utanför, utan tvärtom. Man förväntar sig att vi blir medlemmar snart och därför är det viktigt att vara på plats och att vi fortsätter våra förberedelser, säger ÖB – som också fick en särskild hälsning på det temat av mötesledaren Rob Bauer, chef för Natos militärkommitté, på onsdagsmorgonen.
– Vi väntar alla ivrigt på att ge general Bydén samma varma välkomnande (som Finland). Och Micael: en lång förlovning ger ett lyckligt äktenskap, lovade Bauer vid mötesstarten.
Offensiv på gång?
Även Ukrainas försvarschef Valerij Zaluzjnyj skulle ha deltagit i Natomötet på onsdagen, men meddelade så sent som i tisdags att händelserna hemma gör det omöjligt för honom att resa.
Om det innebär att Ukrainas länge omtalade våroffensiv snart kommer att inledas är oklart.
Hur som helst konstaterar Micael Bydén att den offensiven sannolikt får konsekvenser även för säkerheten kring Sverige, med risk för ökad rysk aktivitet.
– Vi pratade mycket om det i fjol i och med att vi ansökte till Nato, det vill säga ageranden från Ryssland som inte behöver vara militära. Det kan vara informationsoperationer, påverkanskampanjer, cyber. Och får man ytterligare motgångar då kan vi nog förvänta oss mer av den varan, eller annan typ av agerande. Vi måste ha ett brett sökfält just nu. Vi får inte exkludera någonting, säger ÖB i Bryssel.