Försvarsministrarna i de länder som stödjer Ukraina militärt möts under fredagen på Ramstein-basen under ledning av USA:s Lloyd Austin.
Frågan är vad nästa stora vapenpaket till Kiev ska innehålla. Önskemålet om stridsvagnar är stort – vilket Natos högsta militärledare har förståelse för.
– I ett krig är varje typ av vapen nödvändigt. Ryssland använder stridsvagnar så ukrainarna behöver också stridsvagnar. General (Christopher) Cavoli (Natos militäre befälhavare i Europa) uttryckte det väl: har du en stridsvagn mot dig på andra sidan behöver du ha en själv, säger nederländske amiralen Rob Bauer, ordförande i Natos militärkommitté, på en presskonferens efter veckans försvarschefsmöte i Bryssel.
"Substantiella paket"
Han och hans kollegor på podiet skvallrar inte om vad deras regeringar tänker göra. Men ur ett militärt perspektiv är stridsvagnsbehovet givet.
– För att kunna matcha den utrustning som fienden har så är stridsvagnar centrala för Ukraina. Och det är också betydelsefullt för deras ambitioner om att vinna tillbaka sitt territorium från Ryssland. Stridsvagnar kan användas för att driva tillbaka ryssarna, säger Bauer.
Med på mötet i Bryssel har även Sveriges överbefälhavare Micael Bydén varit. Han räknar med många besked i Ramstein, där försvarsminister Pål Jonson (M) representerar Sverige.
– Det kommer att kommuniceras en rad stora substantiella stödpaket. Delar av dem är politiskt beslutade så sent som i dag och så finns det också sådana som det kommer att beslutas om i närtid, säger Bydén till TT och SR Ekot efter mötet.
På Bydéns bröst i Bryssel sitter en grön bricka som berättar att han har tillträde till alla möten på veckans Natoträff. Som inbjudna medlemmar håller Sverige och Finland på att allt mer integreras in i militäralliansen.
Väntar på Turkiet
Så länge som Turkiet och Ungern inte ratificerat inträdet är ändå inte medlemskapet klart – och det spelar fortsatt en stor roll.
– Det är klart att det gör. Skälet är att det finns några delar som inte kommer att finnas på plats förrän vi är fullvärdiga medlemmar och det är säkerhetsgarantierna i artikel 5. En annan del där vi inte kan vara med under den här perioden handlar om den skarpa planeringen, säger Bydén.
TT: Är det frustrerande att det drar ut på tiden?
– Nej, jag tycker inte att det är frustrerande. Det hade varit bra om det hade hänt. Men den här processen måste ha sin gilla gång. Det hanteras på politisk nivå. Vi förbereder allt vi kan, säger ÖB i Bryssel.
