Generalsekreterare Jens Stoltenberg är visserligen säker på sin sak när han håller presskonferens i Bryssel inför sin avresa till Litauen.

– Vårt toppmöte kommer att sända ett tydligt budskap: Nato står enat och Rysslands aggression kommer inte att betala sig, säger Stoltenberg.

Huvudämnet är Ukraina, med president Volodymyr Zelenskyj som specialinbjuden hedersgäst.

– Jag väntar mig att medlemmarna ska enas om ett paket med tre delar för att föra Ukraina närmare till Nato, säger Stoltenberg.

Förnyade löften?

Del ett är ett långsiktigt stödprogram för att modernisera Ukrainas försvar och göra det mer kompatibelt med Natos. Del två är att uppgradera de regelbundna kontakterna med Ukraina till ett särskilt Nato-Ukraina-råd.

– Det tredje är att jag förväntar mig att medlemsländernas ledare återigen ska bekräfta att Ukraina kommer att bli medlem i Nato, säger Natochefen.

Det sistnämnda sades redan på ett Natotoppmöte i Rumänien 2008 och har sedan dess regelbundet hänvisats till. Ukraina och Zelenskyj trycker dock på för ännu tydligare löften och helst en formell inbjudan så fort som möjligt.

Zelenskyj har starkt stöd för det i många medlemsländer – men är ändå långt bort från den totala enighet som krävs för att ta beslut inom Nato.

Starkaste skepsisen finns i Ungern, som har den klart minst Rysslandskritiska regeringen inom Nato och dessutom sedan länge tvistat med Ukraina om landets ungerska minoritet.

Planer och budget

Enhällighetskravet ställer även till det för Sveriges väg till medlemskap. Stoltenberg hoppas ändå på framsteg via det möte som statsminister Ulf Kristersson (M) och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ska ha i Vilnius på måndag eftermiddag.

– Vi kommer att mötas tillsammans med våra experter för att sätta oss ner och titta på konkreta detaljer och se vad det finns för skillnader mellan Sveriges och Turkiets positioner, säger Stoltenberg.

Fortfarande återstår också att komma slutligt överens om tre nya stora försvarsplaner för Europa som ska slås fast och om hur alliansens budgetmål ska formuleras. Nato har tidigare varit överens om att varje land ska sträva efter att lägga minst motsvarande två procent av sin BNP på försvaret – något som nu i stället väntas bli en miniminivå.