När Natoländernas försvarschefer nu möts i Bryssel deltog Bydén tillsammans med sin finländske kollega Timo Kivinen i den del som handlade om kriget i Ukraina. Då fick man bland annat lyssna till den ukrainske försvarschefen Valerij Zapuchnyj, uppkopplad från pågående krig.
– Det är brist på framgångar för Ryssland och framför allt handlar det om de strategiska målsättningarna som de har satt upp som inledningsvis var att gå hela vägen mot Kiev, att kuva det ukrainska folket och få ner dem på knä. Och det har inte lyckats, säger Bydén till TT, SR Ekot och SVT inne på Natohögkvarteret i Bryssel.
– Man möter ett mycket starkt militärt motstånd, det är uppenbart. Ukraina tar tillbaka mark. De är väldigt svåra för Ryssland att möta, säger ÖB.
"Kan vår motståndare"
Efter Sveriges och Finlands ansökan om Natomedlemskap är intresset naturligt nog stort för den svenske försvarschefen. Otaliga enskilda möten med olika kollegor står på hans dagordning i Bryssel.
– När jag kommer hit känner jag en stor värme och välkomnande på vår nivå. Nu ska vi också se till att bädda för att vara inte bara en relevant och trovärdig partner utan faktiskt kunna gå in som fullvärdig medlem och bidra. Och faktiskt bidra till alliansens avskräckning, säger Bydén.
– Det är bra samtal och höga förväntningar. Men det ska de ha på oss. Vi bidrar med det nordiska perspektivet. Vi kan vårt territorium. Vi kan vårt område. Vi kan vår motståndare, som är Ryssland, konstaterar han.
Träffat Turkiet
Bydén har även talat med sin turkiske kollega i samband med Natomötet.
– Absolut. Vi har ju också stött på varandra tidigare. Vi kan till och med prata med varandra i de svåraste av situationer. Det är inga konstigheter som jag kan se just nu, säger Bydén.
Att Turkiets motstånd gjort att medlemskapsprocessen inte kommit i gång så snabbt som många trodde tar han relativt lugnt på.
– Den som kanske hade förväntat sig att vår ansökan skulle vara den raka motorvägen i hög fart mot ett medlemskap tror jag har haft för höga förväntningar. Det kommer att komma frågor. Det kommer att komma skäl att diskutera en del friktioner och då får man lösa det, säger Bydén.
– Den här frågan är politisk. Hur den ska hanteras är det inte jag som kan eller ska svara på. Jag bidrar med mitt – och det är det militära perspektivet, säger ÖB i Bryssel.
"Ny era"
Försvarschefsmötet i Nato är det 187:e genom åren. Men den här träffen är inte som de flesta andra, konstaterar mötesordföranden – amirallöjtnant Rob Bauer från Nederländerna.
– En ny era har inletts för Nato. President Putins krig i Ukraina har gett oss ett nytt strategiskt dilemma, förklarar Bauer i sitt direktsända inledningsanförande i Bryssel.
Försvarscheferna spelar en viktig roll när det gäller att avgöra hur Nato ska agera rent militärt, utefter läget i omvärlden.
– Frågan är nu hur vi ska förhålla oss på medel- och lång sikt. Hur ska vi garantera att vi är redo att vänta oss det oväntade, på alla områden, från alla potentiella angripare, i vilken del som helst av det euro-atlantiska området? säger Bauer.
Viktigt med moral
Han anser att en lärdom av kriget i Ukraina redan är given.
– Vi får aldrig underskatta vikten av moral, att veta vad vi slåss för. De 3,2 miljoner män och kvinnor som tjänar den här alliansen vet exakt vad de kämpar för: att skydda vår frihet och demokrati, säger ordförande Bauer i Bryssel.
När även svenskar formellt ska räknas in bland de tjänande i alliansen är fortsatt oklart.
– Med tanke på det som hände här efter att vi har lämnat in ansökan så vet inte jag. Och jag är nog en av dem som inte ska spekulera. Det här är en process och en politisk nivå som jag inte kan överblicka, säger Micael Bydén.