Veckans försvarsministermöte i Bryssel var det andra som Sverige deltagit i med status som "invitee" – inbjuden eller snarare blivande medlem.
Pål Jonson ser det som ännu ett stort steg in i Nato.
– Ja, det är min uppfattning. Vi tar stora kliv i vår militära integration. Vi är inte framme än, men det sker stora framsteg, säger försvarsministern efter mötet.
Därinne gjordes bland annat klart – med "bred uppslutning" från Nato-länderna – om en tillfällig målsättning för vad Nato hoppas och vill att Sverige och Finland ska kunna bidra med framöver.
Ubåtar och Ryssland
– Nato har ju under hösten arbetat tillsammans med Försvarsmakten och försvarsdepartementet för att gå igenom vårt försvar, och så har man identifierat att den här typen av resurser och förmågor skulle vi behöva till försvarsalliansens gemensamma försvar när vi blir medlemmar, förklarar Jonson.
Rent konkret: Det här är vad Sverige är och bör vara bra på.
– Man kan konstatera till exempel att vi har en viktig förmåga när det gäller undervattensförmåga. Vi har ett starkt luftförsvar – både att vi har Gripen och (luftvärnssystemet) Patriot. Vi har en stark försvarsindustriell bas som blir allt mer strategiskt viktigt och vi har också stark Rysslandskompetens. Detta är saker som har noterats och uppskattats bland de allierade, säger försvarsministern.
Gemensamma upphandlingar
Jonson passade också på att skriva under för svenskt deltagande i Essi – European sky shield initiative.
– Intentionen är att stärka luftförsvar och luftvärnsförmåga bland de allierade. Det handlar både om att skapa förutsättningar för fördjupade forsknings- och utvecklingsprojekt, men också om att göra gemensamma upphandlingar av luftvärnssystem, säger ministern.
Essi samlar nu 15 Natoländer med initiativtagaren Tyskland i spetsen samt de blivande medlemmarna Finland och Sverige. Redan när det skapades i höstas var Sverige intresserat, men kunde inte säga ja på grund av att det då var en övergångsregering som styrde i väntan på Ulf Kristerssons nya regering.
Amerikansk general
På mötet fick Natoländerna också en första genomgång av sin högste militärbefälhavare i Europa, amerikanske generalen Chris Cavoli, om om de planer för ny ledningsstruktur som ska spikas i juli.
Planerna är viktiga för svensk del, då de berör under vilket av Natos olika regionala högkvarter som Sverige ska höra. De nordiska ländernas försvarschefer har bett om att få hållas tillsammans när – och om – Sverige och Finland blir medlemmar. Men om det i så fall ska göras i nederländska Brunssum eller brittiska Norfolk är långt ifrån klart.
Viss svensk oro har också funnits för att Sverige på något sätt ska delas mellan olika högkvarter.
– Det är inte min bild efter att ha fört mycket samtal med general Cavoli. Intentionen har ju varit bland annat att hålla ihop de nordiska länderna. Men han kommer att presentera sitt förslag den 14 april, säger Pål Jonson i Bryssel.