Kungens ursäkt följer premiärminister Mark Ruttes exempel, efter att han i december bad om förlåtelse å regeringens vägnar för inblandningen i slavhandeln, som pågick mellan slutet av 1500-talet till mitten av 1800-talet.

Ceremonin i Amsterdam markerar 150-årsdagen av "Keti Koti", en högtid för när "bojorna bröts" – då slaveriet formellt avskaffades – på den tidigare nederländska kolonin Surinam.

Tjänade miljarder

– Det här är en intensiv upplevelse för mig, både i hjärta och själ, säger Willem-Alexander, vars tal togs emot med jubel från publiken.

Hans föregångare och förfäder på tronen, i ätten Oranien, tjänade stora summor på den nederländska slavhandeln över Atlanten. En studie som publicerades tidigare i juni visade att det nederländska kungahuset tjänade motsvarande drygt 6,4 miljarder kronor i dagens valuta, åren 1675–1770 på landets slavkolonier.

– Slaveri räknas som ett brott mot mänskligheten. Monarkerna och härskarna i släkten Oranien tog inga steg för att sätta sig emot det. I dag ber jag om förlåtelse för deras tydliga brist på handling, säger kungen.

Finansierade guldåldern

Formellt avskaffades slaveriet av Nederländerna den 1 juli 1863, men de facto pågick det till 1873 efter en tioårig "övergångsperiod".

Nederländernas stormaktstid, den så kallade guldåldern, varade från slutet av 1500-talet till 1600-talet och finansierades till ingen liten del av de omkring 600 000 slavar som nederländska skepp förde från Afrika till kolonier i Sydamerika och Karibien.