Nyligen fick besökarna på Nederländernas största nöjesfält, Efteling, vinka av en av åkattraktionerna, snurrkarusellen med det något makabra namnet Monsieur Cannibale.
Där kunde den som ville åka i "grytor", som en flera meter hög nidbild av en svart man med en slev i näsan "kokade" sina offer i.
Karusellen har varit på plats sedan 1988 och trots den rasistiska tonen möttes den inte av något större motstånd förrän en amerikansk besökare 2014 uppmärksammade karusellen.
Vill vara inkluderande
Parken lovade då att "ändra" på Monsieur Cannibale, men inte förrän efter nya protester i svallvågorna av fjolårets Black lives matter-demonstrationer i USA togs ett beslut i frågan. Attraktionen har alltså stått kvar tills nyligen, när man lät meddela att Efteling vill vara inkluderande och att karusellen aldrig skulle ha byggts i dag.
– Det är viktigt för oss att alla känner sig välkomna. Annars måste något förändras, säger företrädare för parken nu enligt RTL och säger att karusellen ska bytas ut mot en attraktion med motiv ur sagosamlingen "Tusen och en natt".
Den tidigare sjöfartsnationen var en av de sista europeiska kolonialmakterna som avskaffade slaveriet i sina kolonier, 1863, vilket exempelvis var 30 år efter det brittiska imperiet.
8 000 för ett namnbyte
Gamla traditioner och spår av kolonialismen finns förstås kvar även i Nederländerna. Det senaste årtiondet har alltfler ifrågasatt och protesterat mot det traditionella firandet av helgonet Nikolaus och hans medhjälpare Svarte Petter, eller Zwarte Piet – en mörkhyad tjänare med svärtat ansikte och tjocka, målade röda läppar. Och precis som på många andra håll i världen restes i fjol krav på att statyer från kolonialtiden ska tas bort.
Men att sudda ut alla spår är inte lätt, och många ättlingar till slavar har genom åren stött på ett problem när de velat byta namn, från ett deras förfäder fick som slavar.
Ett namnbyte är nämligen normalt inte en enkel och billig sak i landet. Den som ansöker om att få heta något annat får enligt The Times betala minst 835 euro, motsvarande över 8 000 kronor.
Det vill de styrande i staden Utrecht ändra på för de vars förfäder var slavar eller på andra sätt behandlades illa under kolonialismen. De ska då i framtiden gratis få byta namn för att bli av med ett stigmatiserande efternamn.
Fler städer på gång
Befriade slavar fick nämligen inte själva välja sina namn, och fick enligt dåvarande lagar inte ha typiska nederländska personnamn. I stället fick de namn efter sina nederländska slavägare eller orter från ägarnas hemland. Den som heter Vriesde har till exempel sannolikt fått sitt namn från namnet De Vries, och det för slavar inte ovanliga namnet Madretsma var helt enkelt Amsterdam, fast bakvänt, skriver nu.nl.
Invånarna i Utrecht har till december i år på sig att ansöka om gratis namnbyte ett erbjudande som även Amsterdam, Rotterdam och Haag överväger att införa.
Det senaste året har bara en person i Utrecht lämnat in en ansökan om namnbyte med hänvisning till slaveriet, men det tros bero på prislappen.
– De höga kostnaderna kan vara ett stort hinder för den som vill göra ett namnbyte. Det kan skapa en skev bild av verkligheten, säger René de Groot, juridikprofessor vid universitetet i Maastricht, till nu.nl.
Nederländerna beräknas fram till mitten av 1800-talet bland annat ha fört över en miljon slavar från Afrika till kolonierna i Karibien och Sydamerika. Dessutom hade landet kolonier i Asien – inte minst i nuvarande Indonesien, som fram till självständigheten 1949 gick under namnet Nederländska Ostindien.
