Novaja Gazeta har länge nämnts i spekulationerna. Men när det till slut blev den ryska tidningens tur att ta emot Nobels fredspris kom tillkännagivandet dagen efter 15-årsdagen av mordet på en av dess mest kända journalister: Anna Politkovskaja.
Politkovskaja rapporterade om övergrepp i krigets Tjetjenien, om korruption och maktmissbruk. Den 7 oktober 2006 tog hennes liv slut i en trappuppgång i Moskva.
Sex av Novaja Gazetas medarbetare har dödats i samband med sin yrkesutövning sedan början av 2000-talet. Chefredaktören Dmitrij Muratov framhåller att fredspriset tillhör alla tidningens journalister, särskilt "de som dog när de försvarade människors rätt till yttrandefrihet".
"Ska ingenstans"
Medarbetarna vet att deras liv kan riskeras av arbetet, men till skillnad från andra Kremlkritiker kommer de inte att lämna landet, enligt 59-årige Muratov.
– Den här tidningen utgör en fara för människors liv. Men vi ska ingenstans. Vi kommer att bo och arbeta i Ryssland, sade han i en intervju med nyhetsbyrån AFP tidigare i år.
Muratov var med och grundade Novaja Gazeta 1993. Inspirationen var de nyfunna friheter som följde Sovjetunionens fall. De första datorerna kunde köpas in tack vare den tidigare Sovjetledaren Michail Gorbatjov, som donerade en del av de pengar han fick när han tog emot fredspriset 1990.
Men tiderna har förändrats och mycket av den optimism som präglade de första åren i tidningens historia är som bortblåst.
Sedan president Vladimir Putin kom till makten 1999 har utrymmet för kritiska röster minskat i Ryssland, och Novaja Gazeta har motarbetats av den regim som den har kritiserat i otaliga reportage och kolumner. Det senaste året har pressen mot meningsmotståndare och oberoende medier ökat ytterligare.
Hot och våld har varit en del av vardagen för Novaja Gazeta. Förutom Politkovskaja har reportrarna Igor Domnikov, Jurij Sjtjekotjichin och Anastasia Baburova samt advokaterna Stanislav Markelov och Natalja Estemirova fått betala med sina liv.
Hot och attacker
2018 levererades en begravningskrans och ett avskuret djurhuvud till redaktionen, till en journalist som granskat det privata säkerhetsföretaget Wagner. Rapporteringen riktade ljuset mot Wagners ljusskygga verksamhet utomlands och dess påstådda kopplingar till affärsmannen Jevgenij Prigozjin, som anses stå Putin nära.
Tidigare i år larmade Muratov om att byggnaden som redaktionen ligger i utsatts för en kemisk attack. Ingen ska dock ha kommit till skada och tidningen fortsätter målmedvetet med sina granskningar.
– Trots dödandet och hoten har chefredaktör Muratov vägrat att överge tidningens oberoende, säger norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen.