Fredspristagaren Memorials Moskvakontor stÀngs

Ryska organisationen Memorial Àr en av tre som tilldelas Nobels fredspris. Men bara timmar efter beskedet beslutade en domstol i Moskva att beslagta och stÀnga Memorials huvudkontor.

Memorial har tvingats till upplösning i Ryssland, sÄ anhÀngarna mÄste vara vÀldigt försiktiga. Bilden Àr tagen vid en rÀttsförhandling i Moskva i slutet av förra Äret. PÄ munskydden stÄr: "Memorial kan inte förbjudas".

Memorial har tvingats till upplösning i Ryssland, sÄ anhÀngarna mÄste vara vÀldigt försiktiga. Bilden Àr tagen vid en rÀttsförhandling i Moskva i slutet av förra Äret. PÄ munskydden stÄr: "Memorial kan inte förbjudas".

Foto: Aleksandr Zemlianitjenko/AP/TT

Nobelpriset2022-10-07 05:00

Norska Nobelkommittén meddelade pÄ fredagen att fredspriset i Är gÄr till den fÀngslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski frÄn Belarus samt organisationerna Memorial och Center for Civil Liberties frÄn Ryssland respektive Ukraina.

Beskedet vÀcker ilska i bÄde Ryssland och Belarus

Timmar efter beskedet beslutade Moskva-domstolen att Memorials tillgÄngar skulle frysas. Domstolen fastslog att organisationens kontor i huvudstaden dÀrmed Àr "statlig egendom", rapporterar den ryska nyhetsbyrÄn Interfax.

Men Nobelkommitténs beslut möttes av hyllningar i omvÀrlden.

– Beskedet Ă€r helt fantastiskt, sĂ€ger Robert HĂ„rdh som arbetat nĂ€ra Ales Bjaljatski.

– Jag har kĂ€nt honom i över 20 Ă„r och han och hans kollegor har gjort ett fantastiskt arbete för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, framför allt i Belarus men Ă€ven internationellt, sĂ€ger HĂ„rdh, tidigare generalsekreterare för Civil Rights Defenders, som Ă€r mĂ€rkbart rörd nĂ€r TT nĂ„r honom.

Grundade "VĂ„r"

Bjaljatskis fru sÀger till nyhetsbyrÄn AFP att hon "översköljs av kÀnslor".

– Jag sĂ€nder min djupaste tacksamhet till NobelkommittĂ©n och det internationella samfundet för detta erkĂ€nnande.

60-Ärige Bjaljatski Àr en av initiativtagarna till demokratirörelsen som uppstod i Belarus i mitten av 90-talet, sÀger norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen nÀr hon presenterar Ärets pris.

– Han har Ă€gnat sitt liv Ă„t att föresprĂ„ka demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland.

Han grundade organisationen Vjasna, som betyder 'vÄr', 1996 som svar pÄ en kontroversiell konstitutionsÀndring som stÀrkte president Aleksandr Lukasjenkos makt.

– Genom att ge Nobels fredspris 2022 till Ales Bjaljatski, Memorial och Center for Civil Liberties vill norska NobelkommittĂ©n hedra tre framstĂ„ende kĂ€mpar för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, demokrati och fredlig samlevnad i grannlĂ€nderna Belarus, Ryssland och Ukraina, sĂ€ger Reiss-Andersen.

Nobelkommittén manar Belarus att omedelbart slÀppa Bjaljatski, som sedan förra Äret sitter i fÀngelse för pÄstÄdda skattebrott.

Center for Civil Liberties (CCL) bildades i Kiev 2007 med syfte att stÀrka mÀnniskors rÀttigheter och demokrati i Ukraina.

Dokumenterar krigsbrott

Sedan Rysslands storinvasion av Ukraina i februari i Är har CCL engagerat sig i att dokumentera ryska krigsbrott mot den ukrainska befolkningen, motiverar Nobelkommittén priset.

– I samarbete med internationella partner spelar centrumet en banbrytande roll i att hĂ„lla skyldiga parter ansvariga för sina brott, sĂ€ger Reiss-Andersen.

"Vi Àr glada", hÀlsar CCL-chefen Oleksandra Romantsova via Facebook, men pÄminner om att "vi har mycket arbete kvar innan vi har segrat".

Även ryska Memorial har en bister vardag att tampas med denna Nobelvecka.

"Just nu, nÀr hela vÀrlden gratulerar oss för Nobelpriset, pÄgÄr en rÀttsförhandling i Tverskojs distriktsdomstol om beslagtagandet av Memorials tillgÄngar", skriver organisationen enligt AFP.

– MĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen Memorial grundades 1987 av mĂ€nniskorĂ€ttsaktivister i forna Sovjetunionen som ville försĂ€kra att offren för kommunistregimens förtryck aldrig glömdes bort, sĂ€ger Berit Reiss-Andersen.

FÀngslanden och försvinnanden

Aktörer för det civila samhÀllet i Ryssland har utstÄtt hot, fÀngslanden, försvinnanden och mord i mÄnga Är. I december i fjol tvingades Memorial stÀngas för gott.

– Men mĂ€nniskorna bakom Memorial vĂ€grar stĂ€ngas ned, sĂ€ger Reiss-Andersen.

Hon avvisar tanken att valet av pristagare skulle vara ett födelsedagsbudskap till Rysslands president Vladimir Putin, som fyller 70 Är pÄ fredagen, men förklarar samtidigt att det sÀtter ljuset pÄ "sÀttet civilsamhÀllet och mÀnniskorÀttsivrare förtrycks".

En reporter pÄ plats pÄ Nobelinstittutet i Oslo frÄgar om detta riskerar att orsaka ytterligare fara för aktivisterna.

– Det hĂ€r Ă€r ett dilemma som NobelkommittĂ©n ofta stĂ€lls inför, och Ă€r nĂ„got vi alltid har i Ă„tanke. Men vi ser det som att individerna bakom dessa organisationer har valt att Ă„ta sig en risk, och betala ett högt pris, och visar mod för att slĂ„ss för vad de tror pĂ„. Vi Ă€r givetvis sĂ€rskilt oroade för Bjaljatski, som Ă€r frihetsberövad under mycket svĂ„ra omstĂ€ndigheter i ett fĂ€ngelse, sĂ€ger Berit Reiss-Andersen.

Beskedet om norska Nobelkommitténs val vÀlkomnades med kraftfulla ord av FN:s generalsekreterare António Guterres:

– Enskilda organisationer Ă€r syret i en demokrati och katalysator för fred, social utveckling och ekonomisk tillvĂ€xt, sĂ€ger han enligt AFP.

Fakta: Vjasna

Vjasna (belarusiska för vÄr) Àr en organisation som arbetar för medborgerliga och mÀnskliga rÀttigheter. Den grundades 1996, i samband med demonstrationer för demokrati som Àgde rum nÀr Aleksandr Lukasjenko utökat sin presidentmakt via en ifrÄgasatt folkomröstning.

Vjasnas grundare och ordförande Ales Bjaljatski dömdes 2011 till fyra och ett halvt Ärs fÀngelse för pÄstÄdda skattebrott. Domen dömdes internationellt ut som politisk och Bjaljatski slÀpptes efter tre Är. Han fick dÀrefter en rad internationella mÀnniskorÀttspriser och erkÀnnanden. Han har tidigare nominerats till Nobels fredspris flera gÄnger.

Sedan förra Äret Àr han Äter fÀngslad, för pÄstÄdda skattebrott.

Organisationen har sitt sÀte i Minsk och har flera regionala kontor i Belarus. Den har internationella samarbeten med 14 organisationer varav nÄgra svenska: Civil Rights Defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén), Svenska Freds och Amnestys svenska avdelning.


Fakta: SĂ„ koras pristagarna

Mottagarna av Nobels fredspris vÀljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet, stortinget.

Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, dÄ till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy. Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.

Priset ska enligt testamentet gÄ till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprÀtthÄlla och frÀmja fred i vÀrlden". Pristagaren ska vara nominerad utifrÄn senast den 31 januari eller av nÄgon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammantrÀde, som i Är hölls den 4 mars. I Är har 251 enskilda personer och 92 organisationer nominerats.

VÀrldsdelsmÀssigt har Europa 49 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 20, Afrika 12 och Sydamerika 3.

Äldsta vinnare hittills Ă€r polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 Ă„r nĂ€r han prisades 1995.

Yngst hittills Àr pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-Äring 2014.


Fakta: De senaste Ă„rens pristagare

2012: Europeiska unionen, EU.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2014: BarnrÀttsaktivisterna Malala Yousafzai frÄn Pakistan och Kailash Satyarthi frÄn Indien.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kÀrnvapen, Ican.

2018: LÀkaren Denis Mukwege frÄn Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad frÄn Irak.

2019: Etiopiens premiÀrminister Abiy Ahmed.

2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.

2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.

2022: Demokratiprofilen Ales Bjaljatski frÄn Belarus samt mÀnniskorÀttsorganisationerna Memorial och Center for Civil Liberties frÄn Ryssland respektive Ukraina.


Fakta: Memorial klassad som "utlÀndsk agent" i Ryssland

Organisationen Memorial har klassats som "utlÀndsk agent" i Ryssland. Den har ocksÄ tvingats upplösas helt och hÄllet.

Lagen om "utlÀndska agenter" infördes 2012, och utvidgades 2017 till att Àven gÀlla medieorganisationer. Företag och organisationer kan klassas som "utlÀndska agenter" om de tar emot pengar frÄn utlandet och det kan rÀcka med en enda pengaöverföring.

De som av en domstol klassas som "utlÀndsk agent" mÄste nÀmna det i all sin kommunikation och i sina publiceringar, Àven pÄ nÀtet. Det stÀlls Àven mycket hÄrda redovisningskrav pÄ dem, som i praktiken kan vara svÄra att leva upp till.

Även privatpersoner kan klassas som "utlĂ€ndska agenter", vilket innebĂ€r att alla, Ă€ven privata, transaktioner och betalningar ska redovisas för myndigheterna minst fyra gĂ„nger per Ă„r.

Följs inte bestÀmmelserna riskerar bolagen böter. Organisationernas och företagens sajter kan dessutom blockeras i Ryssland.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!