Varje timme stannar bussar till på gatan utanför och fler ukrainare, några av dem med vinterjackor i den drygt 30-gradiga värmen, strömmar ut med sina rullväskor. Idrottshallens basketplan är full med madrasser och våningssängar. Den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget har nått över Atlanten.
På en whiteboardtavla står det könummer som gäller för att få åka med de bussar som går mot gränsen till USA. Mykola Vecherkin, från den av Ryssland belägrade och sönderbombade hamnstaden Mariupol i sydöstra Ukraina, har väntat på sin tur i fyra dagar. Under kvällen hoppas han kunna ta sig in i USA tillsammans med sin fru och tre små barn. Målet är Portland i nordvästra delen av landet, där hans bror bor.
– Jag vill bara leva och se mina barn växa upp, säger Mykola Vecherkin.
Långa väntetider
President Joe Biden har lovat att USA ska släppa in 100 000 ukrainska flyktingar. Men formaliteterna kring hur det ska gå till har ännu inte nått ut. Väntetiderna för att söka visum på amerikanska ambassader och konsulat i Europa är långa. Ukrainare hoppas därför på en enklare och snabbare väg in i USA genom att resa till Mexiko, dit de inte behöver visum, och därifrån söka asyl vid gränsen.
Familjen Vecherkins resa från Mariupol började den 2 mars, strax efter krigsutbrottet.
– Vi gömde oss i källaren i en vecka, sedan bestämde vi oss för att det var bättre att ta risken och köra ut ur staden än att stanna och svälta ihjäl, säger Mykola Vecherkin. Flera av hans vänner och grannar har dödats i bombningar. Innan kriget drev han tre frisörsalonger och hade ingen önskan att emigrera till USA.
– Vi hade ett bra liv i Mariupol. Men nu är staden borta. Jag tror aldrig att vi kan komma tillbaka.
"Känner ingen i Tyskland"
Liksom andra män med tre eller flera barn hade han tillstånd att lämna Ukraina, utan att behöva krigsplaceras. Efter att ha tagit sig förbi ryska arméns vägspärrar reste familjen via Rumänien, Ungern och Tyskland till huvudstaden Mexico City (Ciudad de México), och därifrån till Tijuana.
– Eftersom jag har släkt i USA kändes det som bästa alternativet. Jag känner ingen i Tyskland och pratar inte språket.
De ukrainska flyktingarna började komma till Mexiko i slutet av mars. Strömmen ökade till omkring 800 om dagen, vilket fick USA att öppna en extra gränsövergång särskilt för ukrainare.
En armé av volontärer – de flesta av dem amerikaner med ukrainska rötter och medlemmar i kyrkor i Kalifornien – lagar rödbetssoppa och pizza, delar ut begagnade kläder och organiserar transporterna till gränsen.
Blågula flaggor
När de ukrainska flyktingarna landar på Tijuanas flygplats möts de av ukrainska flaggor och välkomstplakat med kyrillisk text. På ett kontor, även det prytt med blågula flaggor, kan flyktingarna registrera sig och placeras i kö för att ta sig till gränsen till USA. Ett område på flygplatsen har spärrats av med gul tejp och en skylt med texten ”endast för ukrainska flyktingar”. Där finns smörgåsar och te, och en lekhörna för barnen.
Dina Korova, 29, från Odessa i södra Ukraina, har just landat i Tijuana från Mexico City efter att ha varit på flykt sedan början av mars genom Moldavien, Rumänien och Bulgarien med sina tre barn. Nu hoppas hon nå staden Indio i Kalifornien, där hennes syster bor.
– När ryssarna attackerade Odessa med missiler i början av april kände jag att det inte kommer gå att åka hem. Pengarna började ta slut när vi reste genom Europa. Vi får bo hos min syster tills vidare.
Dina Korovas femårige son Leo kommer förbi med en kopp te till henne.
– Barnen är utmattade. Min äldsta dotter ställer många frågor. Varför anföll Ryssland oss, vad gjorde vi för fel, när kan vi åka hem? Jag vet inte vad jag ska svara. Hoppas vi kan få det lugnare i USA, säger Dina Korova.
Slut på pandemiregel
Tijuana har lång vana vid att ta emot migranter på väg till USA från bland annat Centralamerika, Mexiko och Haiti. Men trots det är Enrique Lucero, chef för migrationsfrågor i staden, bekymrad.
– Det kan bli kaos senare i vår, säger han, efter att ha guidat två tjänstemän från USA:s Mexiko-ambassad runt flyktinglägret i idrottsanläggningen Benito Juárez.
I slutet av maj hävs "Title 42", en regel som infördes 2020 med hänvisning till pandemin och som innebär att migranter som försöker ta sig in i USA ska deporteras utan rätt till asylprövning. Ukrainska flyktingar är redan undantagna från regeln. I Tijuana väntar många centralamerikaner och mexikaner på flykt undan gäng- och kartellvåld på att få möjlighet att söka asyl, samtidigt som den ukrainska flyktingvågen kan komma att fortsätta.
– Om det inte finns något sätt för de ukrainska flyktingarna att söka asyl direkt till USA kommer de att fortsätta ta den här vägen, säger Enrique Lucero.