Åtal för "Blodiga söndagen" läggs ned

Nordirlands åklagarmyndighet lägger ned åtalet mot två brittiska ex-soldater som åtalats för separata mord i staden Derry 1972. En av dem var åtalad för två mord under "Blodiga söndagen".

Familjer och släktingar till dem som dödades på "Blodiga söndagen" har sökt rättvisa i nästan 50 år. Nu har Nordirlands åklagarmyndighet lagt ned två åtal kopplade till konflikten i Nordirland. Arkivbild.

Foto: Peter Morrison/AP/TT

Nordirland2021-07-02 17:00

TT-AFP

Enligt åklagarmyndigheten har åtalet lagts ned efter en granskning av bevismaterialet, som inte anses hålla måttet för en modern rättsprocess. Detta då ingen av de två åtalade hade tillgång till en advokat när de förhördes av militärpolisen.

"Jag förstår att dessa beslut åsamkar ytterligare lidande till offrens familjer som i nästan 50 års tid och med många bakslag har sökt rättvisa. Historiska fall innebär många utmaningar, speciellt när det handlar om fem decennier gamla händelser som inte utreddes på ett korrekt sätt på den tiden", säger Stephen Herron vid myndigheten.

Den ena ex-soldaten – kallad "Soldat F" – var åtalad för mord på två män, James Wray och William McKinney, den 30 januari 1972 i staden Derry, som officiellt heter Londonderry – dagen som sedermera blev känd som "Blodiga söndagen" ("Bloody sunday"). Den dagen sköt brittiska fallskärmssoldater ihjäl 13 obeväpnade demonstranter i den katolskt präglade stadsdelen Bogside.

Den andre var åtalad för mordet på 15-årige Daniel Hegarty i samma stad bara sex månader senare.

"Blodiga söndagen" var den dödligaste skottlossningen under den tre decennier långa och blodiga konflikten kallad "The Troubles". Vissa bombdåd dödade fler.

Bakgrund: Konflikten i Nordirland

Nordirland är en del av Storbritannien och styrdes fram till 1972 av en protestantisk majoritet som diskriminerade den katolska befolkningen. När en fredlig medborgarrättsrörelse i slutet av 1960-talet började kräva lika rättigheter för katoliker möttes deras krav av våld från protestanter som såg sin maktställning hotad.

Det utlöste en våldsspiral där Irländska republikanska armén (IRA), som slogs för ett enat Irland, och protestantiska halvmilitära grupper, som ville behålla banden till Storbritannien, gjorde sig skyldiga till blodiga attentat. Omkring 3 700 människor miste livet i den drygt 30 år långa våldsamma perioden, som brukar kallas för "The Troubles".

Ett fredsavtal slöts 1998 och steg för steg har livet i Nordirland normaliserats, även om våldet inte har försvunnit helt. Alla problem kunde inte lösas och fredsprocessen har varit kantad av kriser.

Storbritanniens komplicerade utträde ur EU har väckt farhågor om att konflikten ska blossa upp igen, eftersom den öppna gränsen mellan Nordirland och Irland påverkas.

Nordirland gick in i EU med resten av Storbritannien 1973.

Irland är en självständig republik som utgör större delen av ön Irland. Landet är medlem i EU sedan 1973.

Källa: Landguiden

Bakgrund: Blodiga söndagen

Söndagen den 30 januari 1972 sköt brittiska fallskärmssoldater ihjäl 13 obeväpnade demonstranter under en protestmarsch för medborgerliga rättigheter i Nordirlands näst största stad Derry – officiellt känd som Londonderry. En fjortonde avled senare på sjukhus.

Händelsen har gått till historien under namnet "Bloody Sunday". Den betraktas allmänt som startpunkten för upptrappningen av den blodiga Nordirlandskonflikten, som krävde runt 3 700 liv innan våldsamheterna till sist ebbade ut under 2000-talet.

De 13 som sköts ihjäl var tonåringar eller i 20-årsåldern. Händelsen resulterade i stora protester, som har setts som en avgörande orsak till att Storbritannien införde direktstyre över provinsen senare samma år.

Marschen 1972 genomfördes i protest mot att de brittiska myndigheterna beslöt att börja internera misstänkta republikaner utan rättegång.

Irländska republikanska arméns (IRA) påstådda närvaro i demonstrationståget angavs som motivering till att soldaterna öppnade eld.

Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!

Läs mer om