Nära omöjligt fly Nordkorea – "skjut för att döda"

Antalet nordkoreaner som flyr diktaturen minskar drastiskt. Stenhård gränsbevakning, nolltolerans mot covid och högre flyktkostnader gör det näst intill omöjligt att ge sig i väg.

Livet i diktaturen Nordkorea är hårt – och mycket svårt att fly från. Bilden är tagen i huvudstaden Pyongyang för ett par år sedan.

Livet i diktaturen Nordkorea är hårt – och mycket svårt att fly från. Bilden är tagen i huvudstaden Pyongyang för ett par år sedan.

Foto: Dita Alangkara/AP/TT

Nordkorea2023-02-05 19:44

Endast 67 nordkoreanska avhoppare lyckades ta sig till Sydkorea 2022.

Det är andra året i rad som antalet avhoppare är nere på tvåsiffrigt, enligt Sydkoreas återföreningsdepartement som började föra statistik 1998.

Flyktingvågen från Nordkorea till Sydkorea var som störst omkring 2006 med uppemot 3 000 avhoppare per år. Efter diktatorn Kim Jong-Uns maktövertagande 2011 drogs snaran åt och antalet dalade.

– Men folk flydde ändå. Kostnaden för att fly var mycket lägre än nu och det fanns fortfarande aktiva mellanhänder i Kina, säger Casey Lartigue, vice vd på organisationen Freedom Speakers International, FSI, i Seoul, till TT.

FSI hjälper nordkoreanska avhoppare att lära sig engelska och berätta sin historia för omvärlden. Organisationen är en av flera i Sydkorea som hjälper nordkoreaner att komma in i det nya landet.

Flyktingvåg

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948 sedan Korea efter andra världskriget delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon. Nordkoreas dåvarande ledare Kim Il-Sung, farfar till Kim Jong-Un, ville "befria" Sydkorea från USA och attackerade 1950 syd, varpå ett inbördeskrig rasade i tre år. Det kostade närmare fyra miljoner människoliv.

Något fredsavtal uppnåddes aldrig. Vapenstillestånd råder fortfarande, övervakat av bland andra Sverige vid en "demilitariserad zon" DMZ, mellan länderna. Gränsen beskrivs ofta som den mest bevakade i världen och anses vara i princip omöjlig att passera med livet i behåll.

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 minskade östblockets byteshandel med Nordkorea. Landet drabbades av energibrist och svåra svältperioder. Sydkorea började se en flyktingvåg från Nordkorea.

Pris: En miljon kronor

Flykten från Nordkorea går vanligtvis över gränsfloden till Kina, via ett tredje land där avhopparna får hjälp vid en sydkoreansk ambassad.

Men covid-19 har satt tvärstopp för all flyktaktivitet. Nordkoreas nolltolerans mot coronaviruset har manifesterats genom taktiken "skjut för att döda". Antalet gränsvakter har utökats. De straffas inte för att ta emot mutor, men får ersättning för personer de fångar in, berättar Casey Lartigue.

Därtill har situationen för nordkoreanska avhoppare i transit i Kina blivit alltmer osäker. Risken att bli tillfångatagen av polis och tillbakaskickad är, enligt flera hjälporganisationer, mycket stor.

Sammantaget har det blivit mycket svårt för mellanhänder att fortsätta sin verksamhet vid gränsen. Kostnaden för att fly har skjutit i höjden.

– I dag kostar det motsvarande en miljon kronor att fly från Nordkorea till Sydkorea. Det är ingen som har råd med det, säger Lartigue.

– De avhoppare som anlänt till Sydkorea hade flytt från Nordkorea före covidpandemin. Många uppehöll sig i Ryssland innan de kom till Sydkorea.

Kontakt strypt

I Sydkorea är det minskade antalet flyktingar märkbart på Hanawon, statens omskolningsanläggningar för avhoppare, som förvaltas av återföreningsdepartementet.

Att delta i sådana program är obligatoriskt för nordkoreaner som tagit sig till Sydkorea. På de hårt övervakade anläggningarna får avhopparna bo och studera under tre månader och bland annat lära sig hur man använder betalkort, tar hand om sin ekonomi och lever i demokratin Sydkorea.

När flyktingvågen till Sydkorea var som störst huserade Hanawon tusentals nordkoreanska avhoppare.

Nu står anläggningarna i princip tomma.

– Så länge Nordkorea har råd att blockera alla som vill in och ut kommer det vara svårt att fly, säger Lartigue.

– Vår organisation påverkas inte av detta, men de avhoppare vi lärt känna genom åren är ledsna.

Nordkoreas diktator Kim Jong-Un, i en sydkoreansk tv-sändning på en järnvägsstation i Seoul tidigare i januari.
Nordkoreas diktator Kim Jong-Un, i en sydkoreansk tv-sändning på en järnvägsstation i Seoul tidigare i januari.
Fakta: Nordkorea

Nordkorea är världens mest slutna land, en diktatur styrd av Kim Jong-Un, son till totalitäre ledaren Kim Jong-Il och sonson till "landsfadern" Kim Il-Sung. Samhället är militariserat och människorna strängt övervakade.

Den officiella ideologin juche i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält för de cirka 25 miljoner invånarna.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, obefintlig rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger är omfattande. Uppgifter tyder också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, förutom för grova brott.

Nordkorea är samtidigt en kärnvapenstat och ett militariserat samhälle som lägger stora resurser på sitt försvar. Enligt FN:s resolutioner får landet inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester. Upprepade brott mot dessa resolutioner har lett till att landet utsatts för omfattande sanktioner.

Källor: Landguiden/UI, NE med flera


Fakta: Nordkoreanska avhoppare i Sydkorea

Totalt har 33 882 nordkoreanska avhoppare flytt till Sydkorea, enligt statistik som började föras 1998.

72 procent av dem är kvinnor.

Majoriteten av nordkoreanerna som kommit är mellan 20 och 39 år.

Källa: Sydkoreas återföreningsdepartement

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!