Extrem värmebölja i havet kan orsaka massdöd

Det är varmare än vanligt i Nordsjön och Nordatlanten. Det kan handla om en av de värsta marina värmeböljorna någonsin. Håller temperaturerna i sig kan det innebära massdöd för fiskar, alger, sjögräs och musslor.
–Det är väldigt allvarligt, säger oceanografen Ola Kalén.

Det är varmare än vanligt i Nordatlanten och Nordsjön, bland annat utanför den irländska och brittiska kusten. Arkivbild.

Det är varmare än vanligt i Nordatlanten och Nordsjön, bland annat utanför den irländska och brittiska kusten. Arkivbild.

Foto: Peter Morrison/AP/TT

Nordsjön2023-06-21 05:30

Yttemperaturen i norra Atlanten och i Nordsjön, i synnerhet utanför Englands nordöstra kust och västra Irland, är på vissa platser fyra–fem grader över det normala för den här tiden på året. Där har den pågående marina värmeböljan klassats som kategori fyra på en femgradig skala, vilket betyder extrem, av den amerikanska vädermyndigheten NOAA.

– Extrem är det minsta man kan säga. Det kan vara en av de värsta marina värmeböljorna någonsin, säger Ola Kalén, oceanograf vid SMHI, till TT.

Det råder också högre temperaturer än normalt för årstiden i ett stort område i Nordatlanten, från Västafrikas kust och hela vägen upp till Nordsjön.

– Det är en speciell situation och väldigt allvarligt. Den största orsaken är klimatupphettningen, säger Kalén.

"Olycklig kombination"

Men klimatförändringarna är inte den enda orsaken till värmeböljan i norra Atlanten och Nordsjön. Det finns en mängd olika teorier kring vilka andra faktorer som har bidragit till de ovanligt höga nivåer som registrerats de senaste månaderna.

– Det är en olycklig kombination av främst klimatupphettning och sedan mänskliga orsaker men även naturliga klimatvariationer som har staplats på varandra, säger Kalén.

– Men det är svårt att svara exakt på vilka processer som har bidragit eftersom vi inte har sett hur det här slutar än. Det behövs en grundlig analys, kanske först efter det att El Niño-situationen är över.

Det storskaliga väderfenomenet El Niño gjorde sitt officiella intåg i tropiska Stilla havet den 8 juni. Det har stor påverkan på vädret i området och kommer på sikt också ge den globala medeltemperaturen en skjuts uppåt.

– Det är osäkert hur mycket det bidrar till det som sker runt Storbritannien just nu, men globalt sett har det redan stark påverkan. Men vi är i startfasen av El Niño och effekterna sprider sig från tropiska Stilla havet efter hand, säger Kalén.

Hotar ekosystem

Marina värmeböljor, alltså långvariga perioder med extremt höga ytvattentemperaturer, kan skada ekosystemen i havet. Redan nu har det förekommit skadlig algblomning i Nordsjön. Men håller de höga temperaturerna i vattnet utanför den brittiska kusten i sig över hela sommaren kan läget bli riktigt allvarligt för djur och växter.

– Det är svårast för dem som inte kan flytta på sig, till exempel sjögräs och musslor. Den extrema värmen får kaskadeffekter, blir det mindre växtplankton så blir det mindre föda för fiskar och det sprider sig längre upp i näringsväven, säger Kalén.

– Riktigt kraftiga värmeböljor kan leda till massdöd av fiskar men också av havsfåglar. De svälter helt enkelt ihjäl när det blir ökad konkurrens om födan.

"Varningsklockor"

Många kurvor som rör tillståndet i haven har sett märkliga ut under året, enligt Kalén.

I april gjordes en rekordnotering för genomsnittstemperaturen i världshavens ytvatten och det är också väldigt låg utbredning av havsis i Antarktis för den här tiden på året.

– Det är många kurvor som ser konstiga och ovanliga ut. Vi ser många extrema händelser i klimatsystemet just nu, säger Kalén.

– Det är viktigt för alla att inse att det enda vi kan göra för att försöka förminska detta är att så snabbt som möjligt minska utsläppen. Det är tydliga varningsklockor, gör vi inget åt det här kommer situationen att förvärras och det snart.

Fakta: Värme och nederbörd

El Niño och La Niña är faser i vädercykeln El Niño-Southern Oscillation (ENSO). El Niño värmer upp ytvattnet i de östra delarna av Stilla havet medan La Niña kyler av.

El Niño återkommer i genomsnitt vartannat till vart sjunde år och varar vanligtvis nio till tolv månader. Kulmen sker ofta kring jul, därav namnet El Niño (gossebarnet).

El Niño förknippas med ökad värme, torka eller nederbörd. Det är främst länder i Stilla havsområdet som påverkas, framför allt i Oceanien, Indonesien och Sydamerika men även delar av Nordamerika och mer avlägsna områden över Asien och Afrika.

Motsatsförhållandet La Niña har en kylande effekt på jordens klimat.

Tidigare under 2023 avslutades en flera år lång episod av La Niña. Och i början av juni meddelade myndigheten NOAA att El Niño officiellt gjort entré i Stilla havet.

Källor: WMO, SMHI, NOAA

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!