Vid en första anblick är opinionsläget inför norska stortingsvalet svårbegripligt.

Norge har klarat sig igenom pandemin med färre dödsfall än de flesta andra länder. Ekonomin går bra, och så sent som i våras ansåg 58 procent av de tillfrågade i en NRK-mätning att de såg Solberg som den bäst lämpade till statsministerposten – mer än dubbelt så stort stöd som för socialdemokratiska Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre.

Nederlag oundvikligt?

Sedan hände något – och nu tycks ett nederlag för Solbergs Høyreledda koalition med Kristelig Folkeparti och Venstre oundvikligt.

Varför?

– Det handlar inte om något utbrett, grundläggande missnöje med Solberg. Tvärtom, många är nöjda med hanteringen av pandemin, säger Johannes Bergh, valforskare vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.

Förklaringen är i stället en blandning av Støres framgångar, längtan efter förändring och det faktum att traditionella vänsterfrågor fått en framskjuten plats i valrörelsen, enligt Bergh.

– Många av de teman som dykt upp den senaste tiden är sådant som den rödgröna sidan tjänar på, till exempel klimat och miljö, men också diskussioner om social ojämlikhet och sjukvård. Det är frågor där framför allt Arbeiderpartiet och Sosialistisk Venstre (systerparti till svenska Vänsterpartiet) har gjort bra ifrån sig i debatter, säger han.

Rörelse åt vänster

Bergh lyfter också fram att ingen borgerlig politiker i Norge har valts om efter två mandatperioder under efterkrigstiden.

– Vi som studerar väljarbeteenden kan se att under perioder då vi haft en högerregering har väljarna långsamt rört sig åt vänster. Så har det ofta varit i norsk politik.

Även en framgångsrik kampanj av AP-ledaren Støre spelar in, tror Bergh.

– Många anser att han har gjort väldigt bra ifrån sig i valrörelsen, och att han har varit bra i debatter.