Fyra fartyg med rödmålade skrov ligger förtöjda vid kajen i Kirkenes hamn. Namn stavade med ryska bokstäver och en flagga i vitt, blått och rött i aktern skvallrar om deras hemvist.
Samverkan med Ryssland är enormt viktigt för nordnorska gränskommunen Sør-Varanger – inte minst räknat i kronor och ören. I februari värderades den ryska gränshandeln och samarbetet inom kommunen till omkring 600 miljoner norska kronor. Den maritima sektorn stod för två tredjedelar av det.
Kirkenes är en av tre hamnar i Norge som fortsatt är öppen för ryska fiskefartyg. I resten av landet, liksom i alla EU-länder, omfattas de av sanktioner. Röster har lyfts, bland annat från partierna Venstre och Miljøpartiet de grønne, för att stänga ute ryska fartyg helt.
En sorgeprocess
Men i Kirkenes är många företag direkt beroende av den ryska trafiken. Ytterligare skärpta sanktioner skulle innebära katastrof för varvsverksamhet, skeppsmäklare och alla deras underleverantörer.
– För några företag står de ryska fiskebåtarna för 90 procent av omsättningen. För andra 40 procent. Men om du mister 40 procent av din omsättning så mister du mycket, säger Magnus Mæland, vd på Kirkenes næringsforening och aspirerande lokalpolitiker för Høyre.
Han funderar på om de varit för naiva i samarbetet med Ryssland, och betonar att han har stor förståelse för dem som vill ha hårdare sanktioner. Samtidigt skulle det innebära minst 100 förlorade jobb i kommunen, potentiellt 300.
– Den största utmaningen för oss är att vi inte vet vad som händer i morgon. Men en sak är säker och det är att vi är i ett slags sorgeprocess. Den tro vi hade på ett demokratiskt Ryssland har sakta men säkert monteras ned, och kriget har öppnat våra ögon.
Större fartyg
Mellan 30 och 40 procent av de omkring 1 100 fartygen som varje år anlöper Kirkenes hamn är ryska. Siffran har inte ändrats nämnvärt sedan ryska fartyg blockerades i resten av Norge, däremot är fartygen som kommer nu betydligt större och stannar längre perioder.
I en lokal nere vid havskanten pågår renovering för fullt. Det är företaget Kirkenes havn som ska flytta in i nya lokaler med plats för dubbelt så många anställda som dagens sex personer.
Hamnchefen Terje Jørgensen har storslagna planer.
– Vi står inför många utmaningar, men vi har samtidigt aldrig haft så många möjligheter. Det som sker med Ryssland tvingar oss att hitta nya ben att stå på.
Stora konsekvenser
Han berättar entusiastiskt om planer på att satsa på godstrafik till norra Finland, på att bygga flera nya specialkajer, på att lansera Kirkenes som den nya heta destinationen för kryssningsfartyg. Optimismen genomsyrar varje ord.
Samtidigt går det inte att bortse från att de högt flygande framtidsplanerna hänger på en skör tråd. En blockering av de ryska fiskefartygen i Kirkenes skulle få dramatiska konsekvenser för hamnen.
– En väsentlig del av vår omsättning skulle försvinna. Vi skulle behöva ekonomiskt bistånd, och om vi inte skulle få det så skulle vi behöva ändra vår verksamhet totalt, avsluta alla utvecklingsprojekt och säga upp folk, säger Terje Jørgensen.
– Men vi inser också att frågan om att tillåta ryska fartyg i Kirkenes är mycket större än detta. Personligen så har jag stor förståelse för dem som har problem med rysk näringsverksamhet i Norge så länge kriget i Ukraina pågår.