Det är en vacker bilfärd från Oslo till Utøya, med små vägar som slingrar sig fram högt uppe i det gröna landskapet, förbi sommarhus och campingplatser. Den lilla ön Utøya syns tydligt från vägen.
Det var just den här vägen han åkte, terroristen Anders Behring Breivik, för tio år sedan. Med sig i bilen hade han vapen som han skulle komma att använda för att skjuta ihjäl 67 personer på ön, framför allt barn och unga, som var på plats på Utøya för Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF:s årliga sommarläger.
Innan massmordet på ön hade han detonerat en bomb i regeringskvarteren i Oslo som dödade åtta personer där.
Denna dag, dagen före tioårsdagen för terrordåden i Norge, skiner solen på Utøya. Det är nästan vindstilla och det enda som hörs är de små vågorna som slår mot kajen då och då när en motorbåt passerar förbi utanför ön.
Alltid allvar
– Det är alltid allvar när man kommer hit, men Utøya är i dag en plats med vitalitet och kraft. Här har ungdomen tagit tillbaka Utøya med en värdighet och framtidstro som inspirerar, sade Arbeiderpartiets partiledare Jonas Gahr Støre till TT när han anlände till ön på onsdagen.
Likt alla andra kom han till ön med båten MS Thorbjørn, samma båt som terroristen använde för att ta sig över till Utøya vid terrordådet.
– Vi måste minnas det värsta angreppet på Norge sedan andra världskriget, det måste vi ha med oss. Det är många som upplever saknad och sorg, speciellt en dag som denna, sade Jonas Gahr Støre.
Strax därefter anlände Sveriges statsminister Stefan Löfven till ön.
– Jag tycker att det är en stor ära att få vara med en sådan här dag, sade den svenske statsministern när han välkomnades på kajen.
– Norsk och svensk arbetarrörelse är så nära varandra, så för mig var det självklart (att komma hit).
Tredje gången på ön
Att Sveriges statsminister återigen valde att komma till Utøya var något AP-ledaren Jonas Gahr Støre tog fasta på.
– Det är tredje gången som Löfven kommer hit och det är något som har gjort intryck på mig – hans uppmärksamhet kring Utøya och 22 juli, och hans solidaritet.
– Han pausar alltså sin semester för att komma hit i dag, på sin födelsedag. Det gör mig rörd. Jag vet att han verkligen är engagerad i solidariteten med de som överlevde, men också i det politiska arbetet mot högerextrem terror som är ett allvarligt hot mot samhället, både i Sverige och i Norge.
På plats på ön fick Löfven en rundtur av AP-ledaren samt AUF-ledaren Astrid Hoem, som själv överlevde massmordet på sommarlägret 2011. Ytterligare två överlevare var med för att berätta om vad de upplevde den dagen.
Under rundvandringen deltog Löfven vid en kransnedläggning vid minnesmonumentet Lysningen, där namnen för alla som dog på ön står ingraverade på ett plakat.
– Vår mest grundläggande värdering är alla människors lika värde, sade statsministern.
– Vi är olika tack och lov – olikheten berikar oss – men värdet är detsamma och det stod de här ungdomarna upp för, sade han och pekade på namnen på plakaten.
Löfven fick även se Hegnhuset, den enda plats där det fortsatt finns fysiska spår kvar av terrorattacken. Huset ligger på samma plats där den gamla cafébyggnaden låg den 22 juli 2011, och inuti finns väggarna med skotthål kvar, precis som det såg ut den dagen. Besöket på ön gjorde ett starkt intryck på honom, berättade Löfven senare vid en pressträff på ön.
Aldrig glömma
– Vi minns vad som hände och det gör ont. Vi är ledsna över de förlorade liven och de unga människor som aldrig återvände hem, sade han.
Vi får aldrig glömma vad som hände den 22 juli, sade Löfven, som även gav uttryck för de starka band som finns mellan Socialdemokraterna och Arbeiderpartiet.
– Det är något speciellt med att träffa våra norska vänner. Vi har så lätt att hitta varandra, det bara finns där.
Efter minnesstunden på Utøya medverkade statsministern i ett panelsamtal vid Oslo universitet. I samtalet, som kretsade kring frågor om rasism, demokrati och utanförskap, deltog även bland annat Norges statsminister Erna Solberg och Jonas Gahr Støre.
Bland annat diskuterades det norska uttrycket "en av oss", som syftar på att det var en norrman som utförde terrordåden den 22 juli.
– Jag känner väldigt starkt för det begreppet, för jag bodde på samma gata som Breivik i 12 år. Mina barn gick till samma skolor, jag har sett honom i affären, jag kände till honom. Så för mig var känslan av "en av oss" verkligen påtaglig, sade Erna Solberg.