Norges statsminister Jonas Gahr Støre beskriver Israels militära motangrepp som oproportionerligt, men hans nordiska kollegor är desto mer avvaktande. Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) manar till varsamhet och "vill inte vara domare i enskilda händelser".
Vid Nordiska rådets möte i Oslo var länderna överens om att det bör ske en "humanitär paus" i Gaza, men Norge går ett steg längre och kräver en omedelbar humanitär vapenvila, vilket man till skillnad från de andra röstade för i FN:s generalförsamling i helgen.
– Jag anser att det är rätt, för att motverka en upplevelse av att vi i väst har olika måttstockar, säger Norges utrikesminister Espen Barth Eide till TT i Oslo.
– När vi kritiserar Ryssland för dess övergrepp i Ukraina så har vi moraliskt och juridiskt rätt i det. Men vi måste också applicera dessa måttstockar på våra vänner. Och jag håller Israel som en vän, men här menar jag att vår vän Israel går för långt.
"Gränsen passerad"
Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) väckte kritik när han i början av förra veckan beskrev Israels militära svar som "proportionerligt", vilket han senare reviderade genom att slå fast att svaret måste ske inom den internationella humanitära rättens ramar.
Israel har en rätt till självförsvar, låter det även från norskt håll, men Jonas Gahr Støre understryker i en intervju med NRK :
– Inom folkrätten heter det att det måste vara proportionerligt, och det ska tas hänsyn till civila. Den gränsen har passerats för länge sedan nu.
När FN:s generalförsamling röstade för en resolution om eldupphör i helgen så avstod Sverige, Danmark, Finland, Island och en majoritet av EU-länderna från sina röster med hänvisning till att ordalydelsen inte tydligt nog fördömde Hamas attacker. Norge var ett av 120 länder som röstade för.
– Norge vill inta en principiell position när det gäller skydd av civila, säger Kjetil Selvik, som är senior konfliktforskare med fokus på Mellanöstern vid Norsk utenrikspolitisk institutt i Oslo.
Pratat även med Hamas
Norge har historiskt spelat en stor roll i konflikten mellan Israel och palestinierna. Det så kallade Osloavtalet som ingicks 1993 var en milstolpe när parterna för första gången ingick ett direkt avtal sinsemellan.
– Vi har länge haft en ingång som skilt sig från EU:s, och har till exempel kommunicerat med Hamas i högre grad än vad EU-länderna har gjort, säger Kjetil Selvik.
När det gäller FN-resolutionen om eldupphör så kan det vara så att Norge vill upprätthålla kommunikationen med de arabländer som stöttar initiativet, bedömer Selvik.
– Man ser en ganska olycklig utveckling där världen delas i öst och väst, säger han.
– Och jag tror att Norge tänker att det är en fördel om något land visar att det kan rösta utifrån sina övertygelser snarare än utifrån vilken grupp man identifierar sig med.
Förvånas av Sverige
Norges socialdemokratiska regeringsparti Arbeiderpartiet när likt svenska Socialdemokraterna goda relationer till palestinska Fatah, som styr på Västbanken. Men Kjetil Selvik bedömer inte att det spelar så stor roll vilken politisk färg Norges regering har för landets långsiktiga engagemang i konflikten.
– Från ett norskt perspektiv tycker jag att det är märkligt att Sverige har förflyttat sig så som man har gjort under de senaste åren, då man tidigare utmärkte sig med en stark kritik av Israel och i dag inte röstar för den här FN-resolutionen, säger han.
