Regeringen menar att lantbrukare kan kompensera den nya pålagan genom att höja priserna. Och enligt premiärminister Jacinda Ardern ska alla avgifter gå tillbaka till jordbrukssektorn.

Men förslaget faller inte i god jord hos landets bönder.

– Vårt mål är att lantbrukarna ska fortsätta bruka jorden, men de kommer att sälja sina gårdar så fort att man inte ens hinner höra hundarnas skall från bilflaken när de kör därifrån, säger intresseorganisationen Federated Farmers ordförande Andrew Hoggard.

Och från oppositionshåll – konservativa partiet ACT – säger man att de globala utsläppen i stället skulle öka om skatten infördes, eftersom man menar att produktionen då skulle flytta till länder med mindre effektivt jordbruk.

26 miljoner får

Nya Zeelands jordbruksindustri är avgörande för landets ekonomi. Landet är exempelvis världens största mjölkexportör.

Det bor bara 5 miljoner människor i Nya Zeeland, men cirka 10 miljoner nötkreatur och 26 miljoner får.

Den överdimensionerade industrin har gjort Nya Zeeland ovanligt eftersom ungefär hälften av dess utsläpp av växthusgaser kommer från gårdar. Lantbruksdjur producerar gaser som värmer planeten – särskilt metan från boskap som rapar och lustgas (dikväveoxid) från deras urin.

Koldioxidneutralt 2050

Regeringen har lovat att minska utsläppen av växthusgaser och göra landet koldioxidneutralt till 2050. En del av den planen innehåller ett löfte om att man ska minska metanutsläppen från lantbruksdjur med 10 procent till 2030 och med upp till 47 procent till 2050.

Enligt regeringens föreslagna plan skulle bönderna börja betala för utsläppen 2025.