Det är svårt att föreställa sig förödelsen i Esk Valley, i Hawke's Bay på östra sidan av Nya Zeelands nordö.
Det som tidigare var ett pittoreskt vinodlingslandskap är numera täckt av lervälling.
– Ibland ser man nyhetsrapporter och inlägg på sociala medier som är överdrivna. Men det här är precis så illa som det ser ut, säger Hana Montaperto-Hendry, som tillverkar vinet Saorsa, och fortsätter:
– Det är som att vi är doppade i ett lerbad som man inte kan komma upp ur.
"Fortsatte att stiga"
När cyklonen Gabrielle nådde fram till Nya Zeeland den 12 februari var det med kraftiga vindar och skyfall.
Philip Barber driver vingården Petane i Esk Valley, som han och hans familj byggt upp under 16 år. Han var inställd på att vattnet skulle stiga med ovädret, och hade förberett sig med sandsäckar för att skydda källaren till bostadshuset.
– Men vattnet fortsatte att stiga, och vi tänkte att det här är inte normalt. Sedan började vattnet komma upp ur duschen och över källarfönstren, säger han till TT.
Till slut tvingades familjen, med en treåring och en femåring, att ta sig upp på taket till trevåningshuset.
– Vi satt där i fyra timmar, från klockan fyra på morgonen, och det blev värre och värre. Det kom en hel stock flytande och smällde in i huset så att det skakade.
– Ett traktorskjul slets sönder, traktorn flöt i väg. Vi var som i mitten av en enorm, rasande flod.
Vid sextiden nåddes kulmen. Då tittade solen fram. Efter ett tag drog sig vattnet undan och familjen kunde så småningom hoppa ned på marken och ta sig till vänner. Kvar var lera, slam och förödelse.
– Den senaste veckan har vi gått tillbaka till huset, till bryggeriet, restaurangen och till vingården och räddat det vi kan. Folk – en del främlingar – har dykt upp med spadar för att hjälpa till, säger han.
Den fem hektar stora vinodlingen är förstörd.
– Det tar fem–sex år innan man har en vingård här igen, om jag väljer att göra det. Jag kanske gör något annat, det här kanske är slutet på en era, säger han.
– Vi gräver ur slammet och väntar på försäkringsbolagen, säger han.
Hana Montaperto-Hendry säger att en liten del av hennes vinodling, den högst belägna, kanske klarar sig. Normalt sett skördar hon 15–20 ton druvor.
– Vi kanske kan få ut ett, två ton frukt från den om det slutar regna. Resten är förstört, det går inte att rädda. Vi behöver bulldozer och lastbilar för att transportera bort allt slam och alla döda vinrankor innan vi kan plantera om. Det kommer att ta år, säger hon.
Dessutom är alla maskiner och fordon som används för vintillverkningen förstörda.
Mängder med flaskor
Men som så ofta vid katastrofer så har människor visat sin bästa sida. Folk hör av sig, kommer och hjälper i en sann samarbetsanda. En annan ljusglimt för odlarna i Esk Valley är de mängder av vinflaskor som grävts ut ur slammet eller hittats flytande i vattnet.
– Det tog två dagar för 15 till 20 personer att gräva ut dem, säger Philip Barber, som hittat 12 000 flaskor.
– En del etiketter är rätt smutsiga, så vi håller på att rengöra och sanera, men vi verkar kunna rädda vinet.
Även mycket av Hana Montaperto-Hendrys och maken Alex Hendrys vin verkar ha klarat sig.
– Arbetet pågår. Vi pratar om tiotusentals flaskor. Jag kanske överdriver lite, men det är många, säger hon.
Det finns planer på att sälja flaskorna på auktion i Auckland. Privatpersoner och restauranger har också hört av sig om vinköp, vilket kan innebära en finansiell lättnad.
Inget offer
Hana Montaperto-Hendry vägrar se sig som offer. Hon säger att allt ska byggas upp igen, att Esk Valley återigen ska bli en vindal. Hon poängterar att andra odlare i övriga Hawke's Bay klarat sig bättre och att de lovat att ställa upp med maskiner och hjälp.
– Vi har mycket stöd, det är fantastiskt, vi kommer att fortsätta, säger hon.
Kanske finns det även en framtid för Petane. Philip Barber kanske kan köpa druvor från andra gårdar. Och även om han fortfarande vaknar med mardrömmar där han befinner sig i flodvattnet med sina barn så är han tacksam.
– Vi har tur som är vid liv, säger han.