Beirutbor röjer upp: Vi har bara varandra

Ilska och sorg sänker sig över Libanon efter explosionerna som kostat över 150 människor livet. Men när befolkningen plockar upp spillrorna av huvudstaden präglas atmosfären av medmänsklighet.
–Om det är något positivt som de här kriserna har skapat är det solidaritet mellan libaneserna, säger en kvinna som fick sitt hus förstört.

Människor röjer upp efter tisdagens explosion i Beirut. Bild från onsdag 5 augusti.

Människor röjer upp efter tisdagens explosion i Beirut. Bild från onsdag 5 augusti.

Foto: Hassan Ammar/AP/TT

Olyckor, katastrofer2020-08-06 19:30

Vanligtvis när den 24-åriga arkitektstudenten Rawi tar sig in till de bartäta områdena Gemmayzeh och Mar Mikhael i centrala Beirut är det för att ta en drink med sina vänner, eller för att bara strosa runt på de livfulla gatorna en stund.

Men denna vecka är han där i ett annat ärende. Med munskydd, kvast och handskar har han och många andra samlats för att städa upp i det ödelagda kvarteret, som ligger granne med hamnen där den massiva explosionen inträffade i tisdags.

– Vi försöker hjälpa till på det lilla planet så mycket vi kan. I går var det mer kaos eftersom alla verkligen vill hjälpa till. Men det börjar bli lite mer organiserat nu, säger han till TT på torsdagsförmiddagen.

Ilska och värme

Dagen efter explosionen var gatorna knappt framkomliga, men på kort tid har man lyckats rensa upp det mesta och nu kan bilarna komma fram i två filer.

– Nu behöver de komma in med tunga maskiner och röja bort bilar om vi ska kunna fortsätta rensa upp på gatan.

Han har knappt kunnat gråta, säger han – så arg har han varit sedan explosionen. Men han blir glad av att se hur människorna i Beirut kommer samman för att hjälpas åt.

– Det värmer i hjärtat när man ser människor gå runt på gatan och erbjuda sin hjälp. Det kan handla om något så enkelt som att sitta ned med någon som är förtvivlad eftersom den inte kan hitta sina anhöriga. Många letar fortfarande.

Alla vill hjälpa

Medkänslan vittnar även Jumanah Zabaneh om, som fick delar av sitt hus förstört i explosionen. Efter att ha lagt upp en bild på förödelsen på sociala medier började meddelandena strömma in.

– Jag fick så många meddelanden på Twitter, Facebook och Instagram från främlingar som erbjöd sig att hjälpa till med att städa och få bort rasmassorna. Det känns som att det åtminstone finns solidaritet här.

Till skillnad från statligt ansvar, säger hon.

– Vad ser vi från politikerna? Bara pajkastning: "Det är ditt fel, nej det är ditt fel, du gjorde si, du gjorde så." Men det enda vi vill ha är ett ledarskap som tar ansvar.

På gatan är tongångarna mot regeringen hårda. Om det fanns ett kompetent ledarskap skulle explosionen troligtvis ha kunnat undvikas, anser många.

42-åriga Melissa Fadlallah, som också befinner sig i Mar Mikhael för att hjälpa till med uppröjningsarbete, konstaterar att det verkar vara upp till civilbefolkningen att ta hand om röran.

– Om vi hade en riktig stat så borde de ha synts på gatan i går kväll för att städa och arbeta. Var är dom?, säger hon till nyhetsbyrån AFP.

– Frågar du mig är den här staten bara skräp, och skräpet som dödade offren kommer att fortsätta vara skräp.

Upp till oss

Arkitektstudenten Rawi är inte förvånad över den civila uppslutningen på gatan.

– Jag vet att vi libaneser är kapabla till detta, för vi har bara varandra. Det är inte regeringen som ser efter oss, det är vi själva.

Han uppmanar människor som vill bidra att vara noga med vart man skickar pengarna.

– För man kan inte ge några pengar till staten, de kommer bara att försvinna, säger han.

Han själv kommer att fortsätta gå ut på gatorna så länge det behövs.

– Vi kommer att komma hit i morgon igen, och dagen efter det och dagen efter det. Så länge vi kan bidra kommer vi att vara här.

Fakta: Libanons politiska kris

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos – med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden.

Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975–1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har pandemin inte gjort situationen bättre.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!