Beskedet om en avvärjd statskupp kom först från justitieministern och sedan från premiärminister Joseph Jouthe.
Vakter i presidentpalatset ska ha stoppat ett mordförsök på presidenten, medan polis förhindrat en kupp. Enligt Jouthe har ett 20-tal personer gripits, däribland en domare i Högsta domstolen.
Även presidenten kommenterade utvecklingen:
– Jag tackar chefen för säkerhetsstyrkan i palatset. Målet för dessa människor var att ta mitt liv. Planen stoppades, sade Moïse.
Regimens samordnade utspel kom sent på söndagen, efter dagar av växande protester.
Oron på den karibiska ön beror på en strid om presidentens mandatperiod. Enligt oppositionen skulle han avgå på söndagen, men enligt president Moïse varar hans mandatperiod ytterligare ett år. Moïse hänvisar till landets grundlag, men regimkritiker hävdar bestämt att hans beslut saknar laglig grund.
Generalstrejk utlystes
Protesterna växte i styrka sedan USA, om än indirekt, sagt att den 52-årige Moïses mandatperiod sträcker sig till februari nästa år.
Talespersonen för USA:s utrikesdepartement, Ned Price, sade att Haiti måste hålla rättvisa och fria val så att "parlamentet kan återfå sin legitima roll", men lade sedan till att presidentskiftet sker om först ett år.
Men protester, främst i huvudstaden Port-au-Prince, har lamslagit delar av landet då barrikader har byggts och eldar tänts. Oppositionen manade också till generalstrejk i förra veckan.
Tveksam tid
Moïses tillträde och tid vid makten har kantats av frågetecken. Han vann ett val 2015, som ogiltigförklarades på grund av fusk. Sedan valdes han till president ett år senare, 2016.
Ett parlaments- och lokalval skulle ha hållits 2018, men har skjutits på framtiden. I detta politiska vakuum har Moïse hävdat att han bör vara kvar vid makten i ytterligare ett år.
Det politiskt instabila läget i Haiti har tragiska hävder att falla tillbaka på. Sedan 1988 har landet varit med om fyra stats- och militärkupper, samt en folklig resning när Jean-Claude Duvalier, ökänd som Baby Doc, fälldes 1986.