Kurz kris blottar suspekta allianser med medier

Miljoner och åter miljoner euro strömmar från regeringen i Österrike till landets tidningar. Men sker det utan förväntan om motprestation? Regeringskrisen i alplandet har blottat en osund relation mellan politiker och medier – och något en tidigare minister kallar "beskyddarpengar".

Sebastian Kurz tog ett kliv åt sidan efter anklagelserna om korruption. Han är inte längre förbundskansler men är fortsatt kristdemokratiska ÖVP:s ledare och tar platsen som gruppledare i nationalrådet. Arkivbild

Sebastian Kurz tog ett kliv åt sidan efter anklagelserna om korruption. Han är inte längre förbundskansler men är fortsatt kristdemokratiska ÖVP:s ledare och tar platsen som gruppledare i nationalrådet. Arkivbild

Foto: Lisa Leutner/AP/TT

Österrike2021-10-17 07:49

Den senaste veckan har varit minst sagt dramatisk i Österrike. Först framkom att förbundskansler Sebastian Kurz och nio andra personer är brottsmisstänkta i en korruptionshärva. Några dagar senare meddelade Kurz att han lämnar kanslerposten – men han nekar hårdnackat till alla anklagelser.

Misstankarna går ut på att Kurz och hans medarbetare under 2016 med hjälp av falska fakturor till finansdepartementet betalat för friserade opinionsundersökningar som slagits upp på nyhetsplats i tidningen Österreich. Syftet ska ha varit att försöka ge den då 30-årige utrikesministern den skjuts uppåt han behövde för att först bli partiledare i kristdemokratiska ÖVP och därefter nå kanslerposten.

Publiceringarna i tidningen misstänks ha skett i utbyte mot annonsinköp, betalade med skattepengar. Detta gör att en till synes inte helt hälsosam relation mellan medier och politik i Österrike också hamnat i fokus.

"Det värsta"

Det finns redan en stark misstro mot journalister och medier bland många österrikare, enligt Andy Kaltenbrunner, chef för det privata och oberoende forskningsinstitutet Medienhaus Wien. Han befarar att den nu kan breda ut sig ytterligare.

– Alla som hyser den här sortens skepsis mot österrikisk journalistik kommer så klart säga "vad var det vi sade, de är korrupta". Om anklagelserna visar sig stämma är det förödande för journalistiken, för medierna och för den offentliga debatten. Och även för politiken, säger Andy Kaltenbrunner till TT.

– Kanske är det här något av det värsta som har hänt den österrikiska demokratin på länge, tillägger han.

I Österrike är det ekonomiska bidraget från staten till tidningar via presstöd lågt. Däremot köper departementen annonser i landets tidningar för stora summor pengar varje år, vilket alltså blir en viktig inkomstkälla för medierna.

– Det finns en stor press på mediebolagen att inte förlora den här typen av inkomster och det är så klart ingen bra situation sett till det journalistiska oberoendet, säger Kaltenbrunner.

Oklara regler

Förra året spenderade förbundskanslerns kansli och departementen tillsammans motsvarande nära 340 miljoner svenska kronor på annonser i dagstidningar och webbutgåvor tillhörande dessa, skriver Der Standard. Den årliga budgeten för detta har ökat kraftigt de senaste tio åren, enligt Andy Kaltenbrunner.

– Det som är så illa med det här, och som vi kritiserat under många år, är att det finns inga tydliga regler för hur annonspengarna ska fördelas, säger han.

Studien visar också att den största delen, 57 procent av annonspengarna, gick till Kronen Zeitung, Heute och nu aktuella Österreich – tre tidningar inom den så kallade boulevardpressen som kännetecknas av korta artiklar med spektakulära rubriker.

Det som nu hänt är inte den enda historien om den här typen av tjänster och gentjänster. Redan för tio år sedan florerade liknande anklagelser mot dåvarande socialdemokratiske kanslern.

Maffiametoder

Karin Kneissl utsågs 2017 till utrikesminister i regeringskoalitionen mellan ÖVP och högerpopulistiska FPÖ. En av hennes första åtgärder var att radikalt minska departementets annonsbudget. Hon sätter detta i samband med att hon kort efter tillträdet beskrevs i en kolumn i just Österreich som konstig, förvirrad och aningslös. Det hela påminde henne om maffiametoder.

– Alltså "antingen betalar du eller så bränner vi ner din verksamhet", så ungefär upplevde jag det. Och jag sade att jag betalar inte beskyddarpengar, har Kneissl sagt till den granskande redaktionen Dossier.

Senast i juni i år publicerade nyhetsmagasinet News en artikel som var kritisk mot Sebastian Kurz parti ÖVP. Efter det ska finansdepartementet plötsligt ha dragit tillbaka en annonsorder värd cirka 200 000 euro enligt chefen för förlaget bakom News, skriver Der Standard. Detta har dock dementerats av departementet.

Andy Kaltenbrunner hoppas ändå att något gott kan komma ur det som nu hänt.

– Jag hoppas att det leder till en diskussion kring de här frågorna och att det möjliggör för nya politiska beslut som innebär bättre och mer transparenta system, som gynnar demokratin och journalistiken.

Fakta: Politiskt turbulent i Österrike

Få österrikiska regeringar under 2000-talet har lyckats sitta hela mandatperioden ut. Samarbetssvårigheter och olika skandaler har bidragit till att flera regeringar spruckit i förtid.

I början av 2017 regerade konservativa ÖVP och Socialdemokraterna (SPÖ) tillsammans. När ÖVP:s partiledare avgick i maj 2017 tog den unge Sebastian Kurz, då utrikesminister, över och samarbetet med SPÖ förklarades avslutat. Han gjorde stora förändringar av ÖVP, som snabbt gick från en tredje- till en förstaplats i opinionssiffrorna.

I nyvalet hösten 2017 vann ÖVP stort och Kurz gav högerpopulistiska FPÖ chansen till ett regeringssamarbete. Men efter att en skandalvideo från Ibiza med FPÖ-ledaren och vicekanslern Heinz-Christian Strache avslöjats sprack regeringen i maj 2019. Strache avgick också från partiledarposten.

I nyvalet hösten 2019 fick ÖVP 37,5 procent av rösterna och De gröna 13,9 procent, och partierna beslutade att bilda regering. Den svors in i januari 2020. Både FPÖ och SPÖ backade i valet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!