De som trots allt kommer fram vittnar om ohyggliga fasor. En av dem är 40-årige Oscar från Colombia. Han gick vilse och blev kvar i Darién-gapet i två veckor innan han till sist kom rätt igen och kunde ta sig ut ur djungeln.
– Jag såg hur ett barn sveptes med nerför en flod då han tappade taget om sina föräldrars händer. Jag har sett döda kroppar, drunknade människor. Jag har känt stanken från förruttnande lik som låg i en ravin, säger Oscar till Läkare utan gränser.
På sistone har antalet flyktingar och migranter som försöker korsa det så kallade Darién-gapet, ökat.
– Förut gick det i vågor. Men under den senaste tiden har det varit en jämn ström av migranter året om. De söker ett bättre liv, det är drömmen om USA som får dem att utsätta sig för dessa risker, säger Santiago Paz, chef för FN:s migrationsorgan IOM i Panama, till TT.
Kriminella gäng och mangroveträsk
Pandemin, stängda gränser och visumtvång är några av orsakerna till att fler migranter försöker ta sig genom Darién-gapet i brist på säkrare färdmöjligheter. Migranterna kommer från en rad olika länder, som Haiti, Kuba, Ecuador och Venezuela. Antalet migranter som kommer direkt från den socioekonomiska krisens Venezuela har ökat kraftigt, och bara under årets två första månader var antalet venezuelanska migranter som korsar Darién lika stort som under hela 2021.
Bland andra nationaliteter hos migranterna finns Angola, Bangladesh, Ghana, Uzbekistan och Senegal. Migranter från Senegal har ökat på senare tid vilket bland annat beror på att den arbetskraft från Senegal, som anlitades i Brasilien i samband med stora evenemang som fotbolls-VM och sommar-OS, inte längre behövs, berättar Santiago Paz.
Rekordmånga migranter – omkring 133 000 människor – gjorde resan under förra året, visar siffror från IOM.
Det är en livsfarlig resa de ger sig ut på. Mangroveträsk och tät djungel måste forceras.
– Och eftersom det inte finns några riktiga vägar skadar sig många, de faller och bryter armar och ben, säger Santiago Paz.
För en del innebär det slutet. De skadade som hamnar på efterkälken blir lämnade och kan inget annat göra än att invänta döden.
Andra faller offer för kriminella gäng och narkotikaligor som opererar i området, berättar Santiago Paz. Kvinnor riskerar också att utsättas för sexuella övergrepp.
– Även gravida kvinnor finns bland migranterna och det händer att de har tvingats föda sina barn mitt i djungeln, säger Santiago Paz.
Insekternas och vilddjurens paradis
Det tar omkring fem till tio dygn att genomföra marschen genom Darién-gapet.
De som kommer fram är mycket medtagna, uppger Santiago Paz. Många är uttorkade och har ådragit sig maginfektioner eller diarrésjukdomar efter att ha druckit vattnet i djungeln.
Myriader av insekter som eldmyror, styngflugor, giftspindlar och myggor är andra plågoris som migranterna tvingas uthärda. För att inte tala om vilddjur som pumor, jaguarer och krokodiler.
Det är de unga, friska och starka som har störst chans att klara sig igenom djungelhelvetet med livet i behåll.
Tillsammans med de panamanska myndigheterna har organisationer som Läkare utan gränser och IOM utökat sitt stöd till det växande antalet flyktingar. Provisoriska skydd, madrasser, filtar, solcellslampor och hygienkit är några av åtgärderna.
I förebyggande syfte har bland annat kampanjen Pale verite, som betyder "säg sanningen" på haitisk kreol, inletts för att varna de många haitier som står i begrepp att ge sig in i Darién. På Pale verites sajt kan man ta del av vittnesmål från haitier som har klarat sig ut ur djungeln, och deras budskap är tydligt: Det är en skärseld, hade vi vetat hur farligt det är hade vi aldrig gett oss av på den här resan, aldrig någonsin.