Natolandet Polen ska skicka ytterligare 10 000 soldater till gränsen mot Belarus, berättade försvarsminister Mariusz Blaszczak i veckan. En av orsakerna är att Polen vill stoppa det stora antalet personer som försöker ta sig in i landet – däribland vad man befarar kan vara Wagnersoldater.

Enligt Polens vice inrikesminister Maciej Wasik har "alla försök till olagliga gränsövergångar iscensatts" av de belarusiska myndigheterna.

Tomasz Praga, direktör vid den polska gränsbevakningen, uppger att antalet personer som försökt ta sig till Polen har ökat, även om läget inte är "lika kaotiskt" som det var för två år sedan.

Kärnvapen och Wagnersoldater bidrar

Han syftar på den situation som uppstod under sommaren och hösten 2021. Ett ovanligt stort antal migranter från Mellanöstern försökte ta sig till Polen och Litauen, genom Belarus.

Senare kom uppgifter om att situationen var iscensatt: Människor hade lockats dit av belarusiska rekryteringsföretag. Väst anklagade Belarus och Ryssland för att ha organiserat en hybridattack, i syfte att destabilisera Polen och EU.

Huruvida samma sak sker nu är svårt att svara på, framhåller Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

– Men nu har det där spetsats till ytterligare, säger han.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har spänningarna mellan Polen och Belarus ökat markant, inte minst sedan Ryssland i våras beslutade att placera kärnvapen i Belarus. Och efter att Wagnerledaren Prigozjin lett ett myteri har en del Wagnersoldater, efter diktatorn Aleksandr Lukasjenkos inblandning, flyttats till Belarus.

– Ryssland använder Belarus som en förlängning av ryskt territorium och som en som bricka i sin konflikt med väst. Ryssland vill till och med få det att framstå som att Polen är den aggressiva parten som flyttar trupper till Belarus gräns, säger Hedenskog.

– Moskva hävdar att det i själva verket är Ryssland som är utsatt och att väst angripit Ryssland via Ukraina. Det är en fullkomligt absurd ståndpunkt.

Undergräva Nato?

Polen, och även Litauen, har varnat för att legosoldater från Wagnergruppen kan försöka korsa gränsen från Belarus genom att utge sig för att vara migranter.

Enligt Hedenskog är det inte otänkbart att ett av syftena med Wagnersoldaternas placering i Belarus är att skapa olika incidenter som på sikt undergräver Natos artikel 5, enligt vilken ett angrepp mot ett land betraktas som ett angrepp mot alla.

– Men om det här angreppet sker i ett slags hybridform, det vill säga inte som ett tydligt angrepp utan mer som en intervention där syftet med angreppet, och angriparens identitet, är oklara, kan det uppstå en tvekan om hur angreppet ska bemötas. Och beslutsprocessen kan lamslås.

Paralleller med 2014

Jakob Hedenskog drar paralleller till vad som skedde på Krim 2014.

– Skulle något liknande ske i Polen utan att Nato reagerade skulle det kraftigt urholka trovärdigheten för Natos artikel 5.

Även Suwalkikorridoren, den landremsa mellan Polen och Litauen som förbinder Belarus med den ryska exklaven Kaliningrad, är en viktig aspekt, framhåller Hedenskog.

– Det anses av militäranalytiker utgöra en svag länk i Natos försvar av Baltikum.

Förra veckan uppgav den polska regeringen även att två helikoptrar från Belarus hade kränkt polskt luftrum. Belarus förnekade det hela och beskrev anklagelserna som ett påhitt i syfte att "rättfärdiga upprustningen" vid gränsen.

– Syftet med kränkningen kan ha varit att testa Natos beredskap och försöka undergräva trovärdigheten i artikel 5, säger Jakob Hedenskog.